Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ora livilka vi till en del ej haft någon aning, instängde som vi
varit af en särdeles sträng vinter, som, särskildt hvad
förbindelsernas försvårande beträffar, ej lär haft sin like på mer än
20 år.
Konungen har gifvit mig E. K. H:s proklamation till
fransmännen; den är värdig ert ädla lijerta och har kommit hit i en
lycklig stund, just lagom för att skingra de ogrundade farhågor,
som tillgifvenheten alstrat, att Frankrike skulle återbörda en furste,
som blifvit Sverige så kär. Jag vet ej af hvilken beklaglig till-
*
fällighet detta rykte kommit ut, att man i Frankrike ämnade
välja eder till verldsförtryckarens efterträdare; icke kom det med
herr Arbin, som just varit den som om misstaget härutinnan
upplyst alla dem, som frågat honom, om detta verkligen kunde
vara sant. I Söndags ändtligen, efter gudstjensten, hade jag
mottagning, hvilken, enär någon sådan ej pä’ länge egt rinn, var
särdeles talrikt besökt. Alla omringade mig och meddelade mig
sina farhågor, och lycklig var jag a til halvö med mig
proklamationen till franska folket; jag sade, som slant ivaa’„ .att. jag aldrig
hört omtalas något dylikt val, men att) jyg alltíorvál kände vår
älskade kronprins’ hjerta för att ej väga med mitt hufvud
lansvara för att han, oss af himlen gifven. ej skulle öfvergffva dtt
folk, som älskar honom, och en konung på •grafvqns brädd, som
ej har annan glädje än att se honom1;; jag kan toro fri gt, tilläde
jag, svara er med hans egna ord i;, läs hans. proklamation och
öfvertyga er, att han aldrig skulle antaga ett1 dylikt- torslgg, att
hans hjerta ej tillåter honom det. Exmmplaret -gick u’r iliand i .
.htiiud fnib’ jag skyndade att giSva befallning om afskrifters
ta-giimde. lbeflta gjorde jagi pä ’eget bevåg, för att lugna sinnena,
och iirnaru Ijag inhämtat kmirmgens bifall dertill; tilldragelsen
visar JiVminstome, att, tillgifvenheten är allmän. Mina afskrifter
’liafva, enligt hwcl jag bestämdt vet, gifvit upphof till andra, och
äddenstomd ¡JfiiryokiåtJ, som är pä fransyska och svenska, ej förr
än i da¡g|MuliilVa- färdigt,’ har jag åtminstone haft
tillfreds-ställeKen 111, ilumina ur ’ddi}aif ’villfarelse rycka de mest oroliga
ooh ’i alliuäl/lpet iuíli hu/Viidstadon; jag har ock försökt lå
exemplar siorUMa genom ¡poäten mfliiin i går. Mitt hjerta har aldrig
hvst d"ii ¡lingpstc fmtWigM1 dei| Imå jag bekänna, men den
ofrivilliga ’ kunsIliH al Htiiiiiftä ivid blotta tanken derpå har åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/10/0294.html