Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
idka handel eller handtverk samt vinna burskap; kontrakt om
lärotid och öfriga vilkor skola upprättas; vid 18 års
(undantagsvis 16 års) ålder må enhvar, som genom undervisning hos
mästare eller i handtverks- och slöjdskola, eller pä annat
sätt förvärfvat nödig skicklighet och derpå aflägger prof, varda
för gesäll förklarad; den, som i denna egenskap i 3 år arbetat
hos mästare, må vid 21 års ålder (eljest vid 24), sedan han
aflagt nöjaktigt prof och företett intyg öfver god frejd samt
vanliga folkskolekunskaper, blifva »sin egen». Märkligt är
särskildt detta förslag genom sitt erkännande af qvinnans rätt;
det tillåter ej allenast enkan att med verkgesälls biträde eller
under egen tillsyn fortsätta sin mans rörelse, utan förklarar
enkor i allmänhet äfvensom ogifta qvinnor, som uppnått 30
års ålder, berättigade att utöfva yrken, i hvilka de genom
försvarligt prof ådagalagt sig ega insigt, hvarjemte det medgifves
henne att använda arbetare af sitt eget kön.
Yi hafva redan angifvit att dessa förslag tillkommo på
grund af trenne stånds beslut; det fjerde var naturligtvis
väl-lofliga borgarståndet1). B. H. Santessons varning att ej genom
en blind vägran att tillmötesgå medständernas önskningar
äf-ventyra de jemkningar, som eljest med billighet kunde väntas,
förklingade ohörd i denna samling af renhårige skråmän, hvilke
ansågo omskapningsplanerna vara alltför djerfva och med en
helig fasa betraktade våldsverkarnes försök att rubba
»privilegierna». De välloflige underkastade derföre medståndens
förslag en särskild granskning ocli öfverlemnade sina
anmärkningar deröfver till konungen med anhållan att han täcktes ur
förslaget urskilja och förkasta det myckna, som, enligt deras
förmenande, gjorde ingrepp uti borgarståndets privilegier. Och
med denna åtgärd invigdes näringsfrihetsfrågan till ytterligare
ett årtiondes hvila2).
!) Inom de öfriga stånden voro skrå-väsendets försvarare lätt
räknade; den märkligaste var tvifvelsutan August von
Hart-mansdorff.
2) Yid 1834 års riksdag anmäldes ånyo 1823 års förslag till
regeringens stadfästelse, ocli borgarståndet, som under tiden
enskildt redan år 1829 afgifvit ett eget förslag i ämnet (en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
