Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller den andra sidan».1 Det sistnämnda var deremot
ej förhållandet med vice talmannen Per Ericsson (från
Vermland), som i likhet med ståndets flertal slöt sig till
den afgjorda oppositionen. Yalet af den vigtiga
sekreterare-platsens innehafvare var ej heller lyckligt, i det
att den man, som dertill utsågs, advokatfiskalen i
riksbanken N. - A. Heurlin, i allt för hög grad saknade den
takt och försigtighet, som nu mer än någonsin hade varit
behöfliga. Från början illa tåld af oppositionspartiet,
lemnade han i juli med anledning af häftiga och för honom
personligen förolämpande uppträden inom ståndet sin plats,
som då intogs af den allmänt aktade lagman C. G. Cassel. 1 2
Borgareståndet styrdes under förra delen af detta
riksmöte nästan enväldigt af bruksegaren Thore Petré,
livilken med anledning deraf kunde af en motståndare
betecknas såsom »den mest betydande af alla, som
del-togo i riksdagen».3 Hans öfvermod och hänsynslöshet
synas också nu icke liafva känt några gränser, och det
sätt, hvarpå han tidt och ofta förbröt sig mot lagarne
för det skickliga och passande, var sådant, att det
stundom väckte bekymmer till och med hos en och
annan af hans ifrigaste partivänner. Hans vapenbroder
vid förra riksdagen, Jonas AYjern, deltog lika litet som
hans gamle antagonist, B. H. Santesson, i denna
riksdags förhandlingar; men i stället hade han i
representanten för Göteborg, grosshandlaren C. F. Wtern,
representanten för Stockholm, grosshandlaren Fr. Schartau,
m. fl., nitiska bundsförvandter, samt i borgmästaren i
Norrköping P. J. .Lagergren en lika kraftig som skicklig
motståndare. Den sistnämnde var, ehuru han nu bevistade
sin första riksdag, ifrågasatt till talmansplaten, men
1 Palmstierna, s. 78.
2 Se Palmstierna, s. 77 ocli 98 f. Cassels sjelfbiografi i
Biogr. Lex. N. F. III, 73. Jfr Bondeståndets prot. för
den 20 juni, 1, 8, 11, 15, 18 ocli 22 juli 1840 (V, 752 —
4- VI, 3:—10,’ 155 f., 157, 168—188, 199—200, 213—
230, 258—266, 355, 364—66).
3 Palmstierna, s. 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
