- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
26

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sådan var ställningen, då riksdagen högtidligen
öppnades den 25 januari. Det var ej underligt, om konungen,
retlig och otålig, och statsrådet, som nästan helt ocli
hållet saknade mera framstående förmågor och ej heller
inom sig egde någon sammanhållande kraft, med oro
motsågo hvad som komma skulle. Trontalet, som
upplästes af kronprinsen, vittnade också om, att man ansåg
nödigt att möta tadlet och missnöjet genom att framhålla
hvad som till landets förkofran uträttats under de 30 år,
som förflutit, sedan Carl Johan tog Sveriges
angelägenheter om hand. Efter att hafva anmärkt, att alla
statsutgifter kunde bestridas utan tillökning i bevillningen
och att en nedsättning i de skatter, som tryckte
jordbruket, vore möjlig, meddelade konungen, att han ämnade
förelägga ständerna förslag rörande folkskoleväsendets
ordnande, till åtgärder för behöfvandes undsättning under
missväxtår och till polis- och skyddsförfattningar mot
pauperismen och lösdrifveriet, äfvensom att han ämnade
förnya sin vid 1823 års riksdag aflåtna proposition om
upphäfvande af konungens rätt att deltaga i högsta
domstolens öfverläggningar och beslut. Därpå fortsatte han:
»Innan jag nedstiger i den grift, dit sex och sjuttio år,

utom i det fall, att han funne en väckt fråga bokstafligen
strida mot grundlagarnes lydelse, men RIIO. icke vore
grundlag, så ansåge utskottet landtmarskalken icke hafva bort på
grund af § 18 RHO. vägra den af Ridd. och Adeln begärda
propositionen. Men då § 41 RO. stadgade, att de der
uppräknade embetsmäu ej mä i val till utskottsledamöter deltaga,
hvilket obestridligen måste så förstås, att detta deltagande ej
kunde hvarken medelbart eller omedelbart ega rum, hvadan
bänkm ansvalen måste vara underkastade samma vilkor som
elektorsvalen, så funne utskottet, »enär den af R. o. A.
yrkade proposition sålunda afsåge beslut, huruvida ett
grund-lagsstadgande skulle efterlefvas eller ieke, och, med nej
besvarad, skulle medföra ett mot grundlagarne stridande beslut,
stöd i grundlagarne förefinnas för en vägran att berörda
proposition framställa». — Mot detta utlåtande reserverade
sig bland andra Gei,iek, Holmström och Mibelius, hvilka
ansågo landtmarskalken hafva rätteligen förfarit. (K. U.
Mem. mr 3).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free