- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
30

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på försumlighet eller nonchalance å regeringens sida.1
Då nu äfven inom presteståndet den oppositionella
ut-skottslistan — med en rösts öfvervigt — utgick med seger

1 I Lilliecronas dagbok för den 3 febr. 1840 berättas: »Om
bänkmansvalen på riddarlmset sade Meinander»
(expeditionssekreterare i krigsexpeditionén), »att vederbörande skylla på
Schulzenheim, att de utföllo så illa. Han hade nämligen
skickat omkring till regeringens karlar, eller dem, som han
ansåg så, tvenne namn på personer å hvarje bänk, i akt och
mening, att de skulle gifva dem sina röster. För öfrigt hade
han ej talat vid någon af dessa herrar. Många af dessa togo
ganska illa detta kavaljera sätt att diktera deras val blott
genom kringskickning af lappar; de hade begagnat lapparne
till helt annat och i förargelsen voterat på helt andra
personer än dem, statsrådet utpekat. Detta hade flere
riddarhus-leda möter berättat Meinander.» — Ulfsparre berättar i sina
»Anteckningar» om samma sak: »Statsrådet frih. v.
Schulzenheim, som förut varit hofkansler och i sådan egenskap haft
beröring med riksdagsmaskineriet, tick sig uppdraget att verka
på bänkmansvalet, så att regeringen der kunde påräkna
plu-ralitet. Detta val försiggick, och frih. v. Schulzenheim kom
mycket förnöjd upp i statsrådsberedningen och berättade, att
af de 50 bänkmän, som det ålåg ridderskapet och adeln att
välja, voro 27 för regeringen och endast 23 för oppositionen;
i detsamma var det gifvet, att pluraliteten af elektorerna
skulle komma att utgöras af regeringens parti, äfvensom att
uti utskotten skulle endast detta partiet tillgifne inom adeln
inväljas. Men hvad hände P .Bänkmännen sammanträdde till
elektorsvalet. Samma dag var det konselj på aftonen, och
under det den var tillsammans, kom rapport, att oppositionens
listor segrat och att elektorerna således blifvit valda ur detta
partiets leder. Det var för statsrådet en likaså oväntad som
nedslående underrättelse, och frih. v. Schulzenheim fick
af-höra mycken smälek öfver att hafva låtit narra sig så
uppenbart. Förhållandet var, att tre af de 27, som Schulzenheim
hade beräknat såsom tillhörande regeringens parti, voro
bekanta med honom, sedan de gemensamt bevistade Upsala
akademi, och voro nu embets- eller tjenstemän; och friherre
Schulzenheim, utan att känna deras politiska åsigter, tog
för gifvet, att de icke kunde annat än vara regeringen
till-gifna likasom han sjelf, hvilket de likväl icke voro. Dessa
tre voterade med oppositionen, som derigenom fick
pluraliteten vid så väl elektors- som utskottsvalen.» — Jfr
Palm-STIERNA, S. 79.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free