Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillfredsställelse i denna del»;1 i borgareståndet yttrade
hr Petké samma dag, att den förändring i
regerings-personalen, som nu förbereddes, »syftade mera på
upprätthållande af det favoritsystem, som redan i så inånga år,
till olycka för vårt land, haft sin mer eller mindre
synliga andel i regeringen, än på bildande af en ädel,
kraftfull, insigtsrik och storsinnad styrelse;2 och i bondeståndet
ingingo ilere talare i en nästan till smädelse gränsande
kritik af de nya rådgifvarnes personer, särskildt grefve
Posses, och ville i deras beskaffenhet finna ett skäl att
afslå eller nedpruta de ifrågasatta nya lönebeloppen.3
Med förtrytelsen öfver, att ingen utsigt öppnade sig till
statsrådets rekrytering ur de rena oppositionsmännens
led, blandade sig harmen öfver konungens fordran, att
löneregleringen för det nya statsrådet skulle uppgöras,
innan sanktion åt grundlagsförändringen meddelades.
Meningen hade nämligen varit att låta lönernas storlek
bero på de nya statsrådens politiska färg,4 och man
begagnade nu tillfället att klaga öfver det misstroende,
regeringen visade representationen, då hon »ansåge sig
på förhand och nästan såsom ett vilkor för sanktionen
böra äska en penningreglering».5 Oppositionens
förtrytelse öfver dröjsmålet med statsrådspersonalens fullständiga
förändring och med organisationsfrågans afgörande, gaf
sig äfven på olika sätt luft under de debatter rörande
statsregleringen, som upptogo förra hälften af maj månad.
Kongl. Maj:ts proposition rörande statsverkets tillstånd
och behof, daterad den 27 jan. och öfverlemnad direkt till
statsutskottet den 6 febr. — således mer än tre veckor
efter ständernas sammanträdande och nära två veckor
1 E. o. Ad. prot. Y, 165 f.
2’Borgarest. prot. II, 85.
3 Bondest. prot. IV, 252—281.
4 Denna tanke erhöll i bondeståndet genom Sven Heurlin följande
näpna uttryck: »Jag hade trott, att man i denna fråga bort
iakttaga samma försigtighet som då en husbonde städjer ett
tjenstehjon, nämligen att man först tagit kännedom om
personen, innan lönen bestämdes.» Bondest. prot. V, 163.
5 Se t. ex. R. o. Ad. prot. VI, 231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
