- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
78

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

livartclera af åren 1841 och 1842 en summa af 162,000
rdr skulle af under händer hafvande medel eller af
statsverkets s. k. reservfond få af Kongl. Maj:t disponeras till
dessa års utgifter å besparingarna, hvarefter Kongl. Maj:t
skulle ega att under år 1843 disponera besparingarna för
år 1841, då de till följd af afslutade räkenskaper vore
till sitt belopp kända, och så vidare allt framgent, så
att hvarje års besparingar blefve disponibla det andra
året efter det, under hvilket de uppkommit. I
sammanhang härmed liemstälde utskottet, att ständerna, i likhet
med hvad vid sista riksdagen beslutits, måtte i
underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t ej hädanefter måtte definitivt
fastställa löneregleringar för kårer och embetsverk, innan
rikets ständer blifvit i tillfälle att deröfver, i
sammanhang med lönebeloppens bestämmande, sig yttra.1

Att utskottet med detta betänkande likasom ville
»godtgöra hvad som brustit i dess anslag för
embets-verken i sjelfva statsregleringen», påpekades af mer än
en talare under de vidlyftiga debatter rörande
utgifts-betänkandena, som togo sin början den 2 maj.1 2 Med
oväntad öppenhjertighet framstäldes nämnda dag på
riddarhuset den verkliga afsigten med de olika utlåtandena
af utskottets ordförande, grefve Horn. Med anledning af
en anmärkning af Hartmansdorff, att utskottets mening
måtte vara den att genom brist på anslag framtvinga

1 Statsutsk. uti. n:r 92. Talrika reservationer åtföljde dessa
förslag. Emot det sistnämnda hade alla bondeståndets
ledamöter i utskottet, med undantag af Aveelövist och
Strind-lund, reserverat sig på den grund, att de ansågo det böra
lyda så, att ständerna skulle hos K. M:t begära, »att alla de
embetsverk, som sedan sista riksdag fått arfvoden på
besparingarna, skulle gå i mistning deraf». E. o. Ad. prot.
VII, 95.

2 Se Thomanders, Hedrlins, Steniiammars och Hedréns
anföranden i presteståndet den 5 maj. Prot. III, 135—7,
139—143, 145 f., 148—51. Jfr ock diskussionen om detta
betänkande på riddarhuset den 20 maj (prot. VII, 80 f.),
i presteståndet den 22 maj (prot. IV, 4 f.), i borgareståndet
s. d. (prot. II, 886 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free