Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
statens eganderätt till kyrkohemmanen i Halland;1 — att
de (9 maj 1835) tillstyrkt ändring i den del af ständernas
förslag (21 febr. 1835) till förordning rörande
stämpel-pappers-afgiften, som innehöll stadganden om förhöjda
afgifter för adels-, friherre- och grefve-bref, riddare- och
kommendörs-bref m. m.; — uraktlåtenheten hos vissa af
konungens rådgifvare — som visserligen icke i kraft af sitt
embete måst ega kunskap om kabinettskassans den 7 nov.
1826 inledda borgensförbindelse,1 2 men hvilkas
uppmärksamhet dock af flere anledningar bort väckas på
sannolikheten af en sådan skuldsättning — att vid fattandet af
besluten om statsverkspropositionerna af 1834 och 1840
antingen till protokollet anmäla hvad de om nämnda sak
möjligen haft sig bekant, eller åtminstone »affordra dem
bland statsrådets ledamöter, hvilka egde kännedom om
förhållandet, en fullständig och tillförlitlig uppgift derom».3
Såsom bevis på »bristande kraft i rådslag»
anfördes, att »konungens rådgifvare fortfarit att gifva H. M:t
råd, ehuru dessa råd hos H. M:t njutit så litet förtroende,
att H. M:t (21 april 1837) till ett högt embete
(justitie-kanslersembetet) och deltagande i en del af de inför H.
M:t hållna rådslag förordnat en man» (polismästaren
Herman), »om hvilken samma rådgifvare förklarat, dels
att han hvarken innehade de egenskaper eller det
anseende i allmänhet, som fordrades för att förvalta
ifrågavarande embete, dels att vilkoren af anseende, förmåga
och en närmare bekantskap med den högre
administrationens praktiska beskaffenhet ej uppfyldes genom den
ifrågastälde embetsmannens inträde i den högre
administrationen, dels att nämnde embetsman icke kunde anses
vara en tjenlig och lämplig person till ifrågavarande
höga och vigtiga embete;»4 — att de, »efter afstyrkandet
af förslaget att, till lugnets tryggande i hufvudstaden,
1 Jfr v. Schinkel, Minnen, XII, 1, s. 211 f., och Prestest.
prot. V, 193 f.
2 Se ofvan sid. 9.
3 Jfr R. o. Ad. prot. IX, 74, 86 f.
4 Jfr bil. B n:r 3 och It. o. Ad. prot. IX, 18 f., 74, 87.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
