Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han biträda det förslag om anmälan mot statsministern
för utrikes ärendena, som under förmiddagens diskussion
blifvit framstäldt.
I likhet med herr Petré inom borgareståndet hade då
grefve Frölich — på samma gång han, i fråga om de
afgångna rådgifvarne, förklarat sig anse vådligt, att hrr
Skogman och Grip vidare nyttjades i rikets tjenst, medan
enligt hans åsigt de öfrige antingen vore användbara på
andra platser än i statsrådet, eller ock oskadliga — yrkat
anmälan om friherre Stiernelds afskedande från
utrikes-ministerembetet. Detta hans yrkande motiverades
der-med, att friherren hade visat sig sakna egenskaper, som
»mera för den närmaste framtiden än någonsin» erfordrades
af en utrikesstatsminister, i det han »icke i något
väsentligt emotstått det äldre system hans företrädare inledt;
icke skyndat tillbaka från landsorten till sin plats i
statsrådet och der förblifvit, då oroligheterna i hufvudstaden
år 1838 ntbröto; icke afböjt och tillintetgjort ofoget att
låta statens medel år efter år medtagas, utan ständernas
vetskap och medgifvande, till amorterande af en skuld,
som icke var statens, utan i stället låtit öfvertala eller
befalla sig att i egenskap af ostensibel disponent af
ministerkassan, hvilken dock berodde på riksens ständers
anslag vid hvarje riksdag, genom sina påskrifter lemna
garantier åt obligationer, hvilkas totala belopp ännu
förblifvit under hemlighetens slöja». Såsom ett ytterligare
motiv för denna anmälan mot den af konungens
råd-gifvare, som kort efter ministerkrisens utbrott i februari
rönt den äran att af oppositionens främsta organ inom
pressen betecknas såsom värdig att bilda den »nya
regeringen»,1 anförde grefven nödvändigheten att genom
tillämpning af grundlagens stadganden om statsrådens
ansvarighet lugna den jäsning, som rådde inom
borgare-ocli bondestånden och som tagit sig ett uttryck i
an-märkningsmemorialets återremiss, en åtgärd, som enligt
hans åsigt vore ett bevis på att dessa stånd icke an-
1 Se ofvan sid. 40, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
