Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intressena inom samhället och hindrade ett intresse att
undertrycka de öfriga. Utskottet kunde ej heller undgå
att erkänna, att stadgandet af dylika val skulle göra
förslaget antagligare för alla dem, som hyste betänkligheter
mot den bestående representationens afskaffande, — en
omständighet, som verkligen synes hafva varit af så
stor vigt, att man dervid knappt kunde hafva fästat nog
stort afseende. Utskottet erkände ock »det för sin tid
sanna i ståndsval-principen och ansåg felet ligga deruti,
att stånden hade glömt, att deras betydelse med tiden
undergått förändringar, hvilka bort motsvaras af
förändringar i representationsrätten», — ett niedgifvande
som var af den beskaffenhet, att det synes hafva legat
bra nära till hands, att utskottet sökt genomföra dessa
förändringar och på den vägen få representationen
om-bildad. Det förklarade sig emellertid anse det vara så
godt som omöjligt att vid stiftandet af en vallag, som
skulle stadga klassval, kunna på tillbörligt sätt afväga
de olika klassernas betydelse och således rättvist uppmäta
och bestämma det omfång, hvari de skulle vara
representerade; det trodde ej heller någon dylik vallag kunna
förekomma, att de med särskild valrätt försedda klasserna
småningom slöte sig tillsammans och från sig utestängde
sådana nya klasser, hvilka egentligen borde ingå såsom
delar under dem. Då utskottet tillika ansåg, att ett
folks politiska uppfostran bäst göres i de samfälda valens
skola, så tvekade det icke att föreslå, att valen till
representationen skulle ske samfäldt af alla valberättigade
inom valdistriktet. Utskottet gick dervid så långt, att det
ej ens föreslog särskilda valdistrikt för land och stad.
Med afseende på grunderna för valrätten förklarade
sig utskottet utgå derifrån, att det vore personligheten,
som skulle representeras. För en värdig utöfning af
denna rätt fordrades emellertid »insigt» och »oberoende».
Man hade skäl att förmoda, att dessa egenskaper i större
eller mindre grad skulle finnas hos den, som egde
förmögenhet. Denna åter vore dels »yttre», dels »inre». Med »yttre
förmögenhet» menade utskottet egendom, med »inre för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
