- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
36

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men Armfelt och Hästesko voro ej så lätta att förleda.
De uppmanade i stället Sprengtporten att använda sitt
inflytande att förmå kejsarinnan till en snar och
hederlig fred. Sprengtporten vidblef ickedestomindre hvad
han sagt, ehuru han slutligen försäkrade, att stillestånd
skulle beviljas, om blott de svenska trupperna lemnade
kejsarinnas land 2).

De utsigter, under hvilka hertig Carl mottog
högsta befälet i Finland voro i sanning icke lofvande.
Framför Sveaborg låg en rysk flotta, som så strängt
hindrade tillförseln af lifsmedel, att, som hertigen sjelf
säger, både han och arméen höll på att svälta ihjäl 3);
dertill en armé i fullt uppror — sådan var .ställningen!
Man har något skäl till den förmodan, att Gustaf, då
han den 26 Augusti i Helsingfors åt hertigen uppdrog
högsta befälet, önskat, att han arresterade de upproriske
officerarne4). Då hertigen kort derpå i Lovisa
träffade Anckarsvärd, antog han i följd häraf en ytterst
barsk ton, samt talade ej om annat, än att arkebusera
och exequera hvar och en, som vågade klandra eller
vägra lyda hans befallningar. Men Anckarsvärd förstod
snart att föra hertigen på andra tankar; han föreställde
honom, att om han ämnade handla så som han talade,
så skulle det snart vara slut med hans välde. Hertigen
lät öfvertala sig att flytta högqvarteret från Kymmene—
gård till Lovisa, samt lyssnade äfven till Anckarsvärds
föreställningar om nödvändigheten af riksdag, likväl
med vilkor att konstitutionen blefve orubbad, hvilket
Anckarsvärd åter förklarade sig hvarken hoppas eller
önska 8).

Några dagar derefter bestämde sig hertigen att
följa Anckarsvärds råd. Han förklarade sin lifligaste
önskan vara att se ständerna samlade, samt freden

a) Jfr. C. G. Armfelts och Hästeskos yttranden enl. protokollerna.

3, Bref från hertigen till Reuterholm, den 27 Sept. 1788.

Bil. N:o 6.

4) Jfr. Anjalaförbundet, sid. 109.

•) Hemi. Handl., I, s. 107 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free