Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad skulle konungen nu göra? Blott inför ett
grundlagsenligt tillsatt hemligt utskott ansåg han sig
kunna framlägga sina finansers tillstånd och behof,
hvarförutan jemte betydlig bjelp af ständerna det var
omöjligt för honom att försvara riket mot öfvermäktiga
fiender och besvärliga kreditorer. På den andra sidan
åter stodo de tre lägre stånden, tillgifna konungen,
hätska mot adeln, nästan pockande på privilegier, och
genom hvilka man således kunde hoppas och vänta att
bryta adelns motstånd; nedom eller bakom dessa klasser
befann sig åter den stora massan, hvilken intagen af
lika hat mot adeln, blott tycktes afbida signalen för
att rusa an och begå snart sagdt hvilka excesser som,
helst. Man får medge att ögonblicket var kritiskt,
ställningen i högsta måtto ömtålig. Hvad gjorde nu
Gustaf III? Hemliga rådgifvare saknades icke, ehuru
det är skada, att man om interiören af dessa händelser
och tillställningar ej har så noga kännedom, som man
skulle önska 10).
motiver — välan, vi hålla adeln räkning derför; men
er-kännom då åtminstone, att de ej hade lagen på sin sida! k
andra sidan: om adeln följt de andra ståndens exempel,
hvarifrån skulle konungen då hämtat en förevändning att
ge-nomdrifva säkerhetsakten, hvilken man nu snart sagdt gjorde
till en nödvändighet för honom. Men derom se texten.
Alltnog, då de tre lägre stånden vägrade att gå in på adelns
beslut den 7 Februari, beslöt adeln den 12 samma månad,
att deras ledamöter i hemliga utskottet skulle åläggas, att
ställa sig till efterrättelse de §§ i grundlagen, på hvilkas
häf-dande deras föregående beslut gått ut, hvarigenom frågan
stod på samma punkt som förut.
f0) Ahlman hopsamlade på böndernas klubb hvad han hört
dessa och ledamöter af de andra ofrälse stånden under
samtal yttra såsom deras önskningar, samt uppsatte det till form
af gemensamma privilegier för dessa stånd, hvilket förslag
han visade konungen, som förklarade sig dermed i allmänhet
nöjd’. Den 9 Febr. uppläste Anders Andersson, »adelns
hätskaste fiende» (Hamilton, a. st.), i bondeståndet sitt förslag om
gemensamma privilegier för de tre ofrälse stånden. Frågan
om privilegier fanns således förut, och uppkallades ej af ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
