Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor vigt var att modifiera säkerhetsakten i följd af
de anmärkningar, som deremot blifvit gjorde under
de hemliga sessionerna. Detta blef så mycket nödigare,
’ som resultatet af den sista sessionen, den 49 om
aftonen, -utföll högst ogynnsamt. Aberg, Wallqvist och
Liidberg förklarade sig nemligen ingalunda kunna åtaga
sig att i deras stånd genomdrifva antagandet af
säkerhetsakten, hvilken de sade sig icke ens för egen del
kunna gilla. Det var isynnerhet 5 §, hvilken handlade
om riksdagarnes aflysande och ersättande genom ett
slags utskottsriksdagar, som väckt motstånd.
Man fann sig derföre föranlåten att utbyta denna
§ mot en annan, hvari det säges att »svenska folket»,
märk väl: ej ständerna! äger rätt att sig sjelf be-
afsade han sig också bestämdt all befaltning med de
arresterade (Köppen, Relation öfver Stockholms stads borgerskaps
vakthållning, cit. i Morianen, III, s. 271.), samt glömde ej
att i sitt tal på rikssalen särskilt taga adeln och arméen i
försvar för de dem i paskillerna gjorda nedriga beskyllningar.
Huruvida hertigen gjort adeln några andra löften än dem
hvarom vi talat (sid. 64), känna vi icke, men anse det föga
troligt; åtminstone yttrade hertigen om aftonen den 19
Februari till biskop Wallqvist, alt adeln genom baron Carl De
Geer begärv honom till chef under riksdagen, men fått sådant
svar som vederborde. Wallqvist, a. st. Man har äfven upp-
gifvit, att hertigens tal på rikssalen den 21 Februari varit
rättadt af konungen, hvarföre hertigen stapplade vid
uppläsningen — en uppgift som synes föga vigtig att känna!
Ha-milton, a. st. Enligt Armfelt (sjelfbiografi, a. st., II, s. 86)
lät hertigen för en summa af 40,000 R:dr den 19 Februari
köpa sig af konungen. Det är väl möjligt att hertigen för
de tjenster han gjorde konungen åtnjöt några pekuniära
fördelar; men hvarföre just antaga, att detta endast bestämde
hertigens handlingssätt? Vi veta nu dessutom, att hertigen
redan före denna dag gått öfver till konungen. Hamilton,
a. st., anför åter, att konungen (den 20 Februari) skrifvit en
biljett till hertigen hvaruti han hotas med arrest på
Grips-holm, om han ej bifölle att till sina skulders betalande
mottaga tre tpnnor guld, o. s. v. Vi behöfva ej tillägga, att
denna uppgift troligen är diktad, ty — den är orimlig!
Hertigen var ju redan före den 20 nästan fullkomligt
konungens man!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
