- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
148

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dena omkring den 14 Juli, då Paris’ första gången var
skådeplatsen för dessa gräsliga tilldragelser: »Nyheterne
från Frankrike hafva ingifvit mig sådan fasa, att jag
ej kunnat sofva hela natten. Natten före den 19
Augusti Ml i sof jag emellertid roligt. Jag trodde mig
alltid se Foulons hufvud, som dessa rasande gåfvo åt
dess måg, Berthier, att kyssa» 2).

Den oupphörliga oro och ifver, hvarmed Gustaf
III deltog i fransyska oroligheterne, säger Schröderheim,
kunde ej annat än förundra och nästan förarga. Yid
bordet, i umgänget var sällan fråga om annat. All
annan lektyr cederade för Monitören, Journal de Paris
och avisorna. Qvinfolken jnåste resonnera derom, och
uti konseljerna afbröt detta ämne öfverläggningarne3).

Utan tvifvel var det således i sin ordning, och
fullkomligt öfverensstämmande med dessa känslor, att
Gustaf III erbjöd den första af de flyktige fransyska
Bourbonnerne en fristad i sitt rike! »Jag tycker att
det är en skyldighet att intressera mig för en olycklig
sonson af Ludvig XV», sade konungen; »det är en
ära att kunna hjelpa en fransk konungason: hvad är
icke fåfängan» 4) ?

Då grefven af Artois, flyktig i Sardinien, i
hertiginnan Polignacs närvaro genomläste det bref, Gustaf
härom tillskrifvit honom, kände han sig så rörd af
tacksamhet och beundran, att tårarne flere gånger kommo
honom i ögonen 5). Men att efterkomma dennes önskan,
och lemna Frankrikes grannskap, för att nedgräfva sig
i nordens skogar, öfverensstämde föga med hans
intresse eller böjelser, h vårföre han afslog konungens
önskan ®). <

а) Sami. skr;, VI, s. 228 S.

*) Schröderheims anteckningar, s. 105.

4) Bref till Armfelt, saml. skr., VI, s. 222.

*) Bref från friherre Carl Georg Silfverhjehn till Gustaf 111, Rom

d. 7 April 1790. G. S.

б) Bref från grefven af Artois till Gustaf 111, Moncallieri d. 12

Okt. 1789. G. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free