- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
183

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade han föreslagit Catharina, att de nordiska
mak-terne borde taga nationalförsamlingens parti2). Skulle
man väl trott det? Dock mera än alla dessa
koilside-rationer bestämdes konungens uppförande af det
oerhörda penningebehof, som nu åter inställt sig, och gjorde
utomordentliga inkomstkällor af högsta nöden
påkallade. Spanien, Ryssland och Frankrike hade lofvat att
gifva Sverige ansenliga subsidier *).

Emellertid förgick tiden, och det var ovisst, huru
snart de allianser skalle kunna hinna afslutas, hvilka
voro ,beräknade att afhjelpa finansnöden; men det var
ännu osäkrare, huruvida de medel, de voro beräknade
att inbringa, kunde befinnas till nämnde ändamål
tillräckliga. Armfelt och Håkansson — efter Ruuth
statssekreterare för finanserna — föreslogo derföre
konungen att sammank,alla ständerne, för att genom deras
mellankomst ordna finanserna4); men konungen afslog
förslaget8). Frågan om riksdag hade emellertid blifvit

*) Bil. N:o 20.

s) Hertigen skrifver till Reulerholm (d. 1 Jan. 1792):
»Pen-ningebristen dr utomordentlig, men Frankrikes affärer erbjuda
åt alla våra politici ett säkert hopp att skära guld med
tdlg-knifvar och att hopa skatter, såsom våra förfäder gjorde i
trettiåra kriget» Vid samma tid yttrade konungen till
Wallqvist, att tillfällen funno9, då Sverige blott kunde räddas
genom plundring i krig såsom i Gustaf Adolfs dagar. Om
or-sakerne till Gefle riksdag af Wallqvist. G. S. H. Exellens
grefve Stedingk uppgaf också att Gustaf IU:s plan med
expeditionen mot Frankrike blott var att göra en ofantlig
pen-ningeskörd och att låta betala sitt biträde med några hundra
millioner francs. Frankrike hade lofvat det. Spanien skulle
ge 16 millioner i subsidier (Jfr. bref från Gustaf III till Carl
IV, d. 16 Juli 1791). Arméen, som borde lefva på Frankrikes
bekostnad, skulle blott kostat hvad den fordrat i sold, och
haft alla öfriga behof för intet, o. s. v. Jfr. Schröderheims
anteckningar, s. 105 fT.

*) Bref från Håkanson till Gustaf III, d. 2 Juli 1791, med [-bifogade-] {+bi-
fogade+} betänkande om behofvet att samla ständerna, G. S.,

samt bref från Armfelt till dens., od a t. Bil. N:o 26.

i) Bref från Gustaf III fill Armfelt, Aachen d. U Juli 1791.

Jfr. Wahrenberg, a. st., s. 355.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free