Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid hade konungen, under en konferens
med riksdrotset och baron Taube den 46 Mars eller
samma dag som han blef skjuten, redan reglerat det
sätt, hvarpå man skulle bringa denna obehagliga sak till
slut. I närvaro såväl af konungen och ofvannämnde
begge herrar skulle Munck förhöras, och, om han
bekände sitt brott, och ville begagna sig af konungens
nåd, få tillstånd att under ett annat namn lemna riket,
för att aldrig mer återkomma; han borde äfven genast,
så snart han ankommit på utländsk botten, rapportera
sig som död och återsända sina ordenstecken,
hvarförutan han skulle åläggas att infria alla sina falska
sedlar. Om han härmed vore nöjd, skulle målet
nedläggas; men i annat fall dermed förfaras efter all lagens
strängheta).
Hofvet erbjöd på detta sätt en tafla af oupphörliga
kabaler och intriger, och redan stod konungen färdig
att förändra regeringssystemet, samt närma sig till sina
äldre vänner, såsom Oxenstjerna, Schröderheim, Taube
m. fl., då döden mellankom, och hindrade såväl dessa
som flere andra planer 3).
I vetenskapligt hänseende undergick tillståndet föga
förändring, äfven om en eller annan företeelse tycktes
hans beskydd, då hertigen kysste M. på kinden* sägande:
»Min kära Munck, affären är på en gång så usel och så
besynnerlig, att, äfven om ni sjelf hade tillverkat falska sedlar,
man för alltid borde begrafva den i glömskan». Bref från
M. till Reuterholm, Hamburg, den 27 Juli 1792. Vid samma
tillfälle hade M. äfven för hertigen berättat den del
konungen förut haft i myntförfalskningshislorien. Bref från dens.
till dens., Neapel d. 19 Mars 1793. Det bör anmärkas, att
då riksdrotset Wachtmeister fick höra, att Gustaf III blifvit
skjuten, tänkte han allraförst på M. såsom banemannen —
så stark ansåg han dess hämdkänsla! Uandlingarne hos
Ad-lersparre, a. st.
3) Adlersparres Hist. Handl., I. s. 127 ff.
*) Jfr. sid. 185.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
