- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
209

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid hade nära nog samtidigt med dessa
stämplingar, men af helt andra personer, en annan plan
blifvit uppgjord, som gick ut på att på genare väg
eller genom ett konungamord bereda en
regementsförändring. Upphofsmännen till denna jplan, äfvensom
deras lefnadsöden, hvilka i allmänhet voro lika obetydliga
som de sjelfva, äro alltför bekanta, hvarföre vi genast
öfvergå till sjelfva berättelsen om deras stämplingar10).

Anckarström var hämdlysten; men icke det
allenast. Han var tillika en politisk svärmare, af första
ordningen, hvars hela existens hvilade på ett slags
idealisk grund, en idealism likväl af samma halt som den,
hvilken man tillagt de onda andarne.

Kriget, säkerhetsakten, den tryckande beskattningen;
de utländska resorne, slöseriet, lyxen; tusende
medborgares blod utgjutet för tillfredsställandet af en kunglig
nyck eller ärelystnad; oskyldiga medborgare kastade i
fängelse — se der ett syndaregister på konungsliga
förseelser, hvilket Anckarström uppgjorde, och som för
honom förvandlade hans egen konung till den gröfsta
stat8brottsling, hvilken förtjenat döden!

I0) Anckarström hade 1790 åter flyttat till Stockholm. Under
en resa till Gottland samma är anklagad för lasteligt tal mot
konungen, invecklades han i en lång och obehaglig rattegång,
hvarunder han ansåg sig hafva lidit mycken förföljelse. Äter
till Gottland i Maj 1791 i och för nämnde rättegång, samt
under sträng bevakning, men kunde icke fällas. Antyddes i
Sept. samma år att i Stockholm tillsvidare qvarblifva, men
inemot julen upphäfdes portförbudet för honom. — Grefve
Horn var entusiast, led af smärta öfver fadrens olyckor, som
han fåfängt begärde att få dela, samt fäderneslandets
träl-domstillstånd, hvilket bildade en så skärande kontrast emot
Frankrikes föryngring, samt visste ej hvad han gjorde. —

* Grefve Ribbing var mera aristokrat, samt begagnade alla
tillfällen att reta och injaga fruktan hos monarken, såsom då
han mötte honom i den röda fracken, hvarom mamsell
Arf-vedsson profeterat. Se hans Iefnad i Biogr. Lex. Lemnade
1789 sin tjenst vid gardet. — Allt det följande grundadt på
ransakningsprotokolleme, samt de anklagades egna
bekännelser, der ej annorlunda särskilt uppgifves.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free