Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följt, utan alt göra något afsteg derifrån. Jag åter vill icke
än-dra ditt tänkesätt, ty du har underliga skyldigheter att uppfylla;
och jag är ledsen, då jag nödgas upplysa någon del af våra san-
ningar, ty en man af ditt lynne skulle svårligen kunna fullgöra
dina skyldigheter, om han kände vår ställning här hemma. Men
du torde anse som ett fel emot vänskapen, och som ett
öfverdrif-vet partinit, om jag icke svarade. Jag vill då svara, men med
förbehåll, att du icke låter öfvertyga dig, och att mina bref icke
må leda dig ifrån den plan du har att följa. Kan du ej lofva
mig detta, så läs ej det som följer, utan bränn upp brefvet.
Vid brefvet af den 12 November. — Din välmening har jag
aldrig dragit i tvifvelsmål. Men man kan vara okunnig om rätta
beskaffenheten af händelser, man kan på främmande orter bli
vand vid andra sätt att tänka, än nyttiga kunna vara i
fäderneslandet. Begge delarne kunna verka, att man upphör vara en god
medborgare, fastän med bästa hjerta i verlden. Som jag förr sagt,
du har gripit mig an med termer, föga annorlunda än
insulte-raride; jag har betalt dig, och vi äro alltid lika goda vänner. — Hvem
är skuld till det onda, och huru hotas det, äro här så nära
förenade, att de icke kunna skiljas åt, helst den, som är skulden,
med nya ogernirigar och de förderfveligaste utvägar nästan dageligen
gör all bot mer och mer omöjelig. Din dristighet att efter
återvunnen stillhet fordra redo är alltför vacker, men oss föga
nyttig. Innan stillhet vinnes, äro fädernesland och frihet antingen
strypte eller segrande. Du är ej här förr än tragedien är bragt
till slut, och det gäller endast oss hemmavarande att möta faran,
men följderne får du smaka. — Förena, säger du: Är det väl
görligit att ingå förening med den, som ej vill ha förening? Med
den bedrägeligaste och trolösaste ibland menniskor? I din
välmening är du all din lifstid alltför lältrogen. Som vän ber jag dig
för Guds skull dämpa det vackra felet att vara lältrogen. Den
redelige ocb godhjertade är merendels för lältrogen. Axel blir
nyttig att moderera. Din Nils har icke mitt förtroende. Om du
vill, kan du lila på, alt jag och flere skola göra det, vi anse
vara fäderneslandet nyttigt, men vi ärna tänka sjelfve och handla
efter egen öfvertygelse; vi stå ej att leda med ord, talarens ära
måtte vara än aldrig så obefläckad, han kan ju vara missledd.—
Det är väl, att utrikes ställningen är till vår förmån. Sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
