- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 2. Gustaf III och hans tid (1788-1792) /
335

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Månne någon heder ligger deruti, att dem med all makt
sutenera? Det ser jag väl ej att de förtjena, i annat afseende än
då frågan skulle vara, att dem ridderskapet och adeln på ett
våldsamt sätt betaga, då det är olagligheten, som ridderskapet och
adeln bestrider. Skulle deremot de öfriga stånden vilja följa
ridderskapet och adelns efterdöme, vore långt mera hedrande, att
emot säkerheten om konstitution, som för everdliga tider måtte
stadga Svenska folkets frihet, utbyta och uppoffra personella
rättigheter.”

’’Man lärer således afse tiden, då riksens ständer mötas, och
dåvarande fullmäktiges lynne.”

’‘Man må supponera det värsta, eller att detta befinnes lik—
artadt med det, som sist förspordes/’

”Månne man icke då såsom annars eller så mycket snarare
bör tänka på att rädda riket medelst frihetens stadgande? Under
nuvarande oenighet mellan rikets ständer kan det icke ske. Denna
måste förut utur vägen rfidjas. Upplysningar, som före
sammankomsten icke böra vara sparde, måste påökas efter behofvet, i
af-sigt att öfvertyga, att hvad adeln blifvit till last lagdt endast
blifvit uppdiktadt, för att bana lätt väg till enväldet.”

”Dernäst måste afsky för enväldet inplantas och frihetsandan
utspridas.”

”Äro nu alla försök häruti gjorde, och en god verkan
för-spörjes, torde det blifva lätt, att åstadkomma ett gemensamt möte,
en allmän sammankomst, utan hvilken ståndshatet snart kan
återkomma. Om detta ej kan väckas hos de andra stånden, måste
väl ridderskapet och adeln verka det genast i början, ty man
måste icke låta första hettan svalna, icke låta sammankomsten
på vanligt vis börjas, dels för att undvika smaken, dels emedan
det vill falla sig svårare, då talmännen äro valde.”

”Det kunde hända, att adelns myckenhet, vissa anställde
sammankomster hos rättänkande af de andra stånden förorsakade
någon återhållsamhet hos dessa; men det är att förmoda, att
saktmodighet och varsamhet hos ridderskapet och adeln i anseende
till de andra stånden vill förvärfva deras förtroende, och då hvart
stånd likaväl i början måste votera för sig, så skadas de icke i
sina beslut. Den äldste kan föra ordet vid voteringar Till
landtmarskalk kunde de alla välja tillsammans, om de sådant på-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free