Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerhet bar allt hvad i det inre af rikets styrelse under
detta korta tidskifte föreföll derom ett ojäfaktigt
vittnesbörd. Att utplåna och mildra förra tiders
orättvisor’); att återupphjelpa finanserna genom att återställa
jemnvigten mellan inkomst och utgift8); att nitälska för
landets förkofran och tillväxt i allt slags materiell
odling9), såsom utgörande det vigtigaste vilkoret och
be-fordringsmedlet för all sedlig förbättring, — var
isynnerhet hvad som fördelaktigt utmärkte denna regering.
På detta sätt hade styrelsen utan några synnerliga
skakningar fortgått i flera månader. Partierna syntes
upphöra med sin förra bitterhet, och utsigterna till en
bättre framtid för landet i mer än ett afseende ljusna.
Emellertid glödde dock den gamla oenighetsandan
under askan, och anledningar till enskilta missnöjen
saknades icke. Vid hofvet drefvos intrigerna ifrigt af
fröken Rudenschöld, baron Armfelt, ryska ambassadören
grefve Stackelberg m. fl., hvilka redan bildade denna
liga, som för landets säkerhet och lugn skulle innan
kort blifva så ytterst vådlig. Att hertigen till närmare,
förtroligare umgänge emottog sådana personer som
svenska ambassadören i Paris, baron Stael — hvilkcn af
Gustaf III blifvit återkallad i följd af sina
revolutionära tänkesätt, samt kort före den 16 Mars inträffat
i Sverige — baron Carl Bonde m. fl., hvilka voro kände
som varma anhängare af revolutionen, kunde de
omöjligt fördraga, men isynnerhet ej, att konungamördarne
’) Så upphiifdes t. ex. förbudet för grefvinnan Lantinghausen att
visa sig på hofvet (jfr s. 200, föreg. del). Bref från hertigen
til] grefvinnan L., d. 15 Maj 1792.
8) lin Beredning till statens formerande, med särskilt syftemål
alt så reglera, alt »utgiften icke öfverstiger inkomsten«,
ned-saltes d. 20 April 1792, bestående af riksdrotset,
riksmarskalken, grefve Oxenstjerna, Ruulh, Cronstedt, Lagerhring,
Ugglas, Håkansson och Ekman.
“) Enligt Cirkulär af d. 12 April 1792 anmodades
landshöfdin-garne att inkomma med utlåtande öfver länens ekonomiska
tillstånd samt förslag att förbättra detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
