- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 3. Förmyndar-regeringen (1792-1796) /
65

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att se Gustaf Adolf och sin sondotter Alexandra
förenade, syntes vara i fara, skref verkligen vid samma
tid ett hemligt bref till Gustaf Adolf, hvilket af
Armfelt framlemnades, samt innehöll de kraftigaste
försäkringar af alldeles samma syftning, den Armfelt begärt3).

Så länge Armfelt ännu hade hopp eller såg någon
utväg, att fortfarande utöfva inflytande på
förmyndarestyrelsen, uppförde han sig temligen hyggligt mot
regenten. Så t. ex., då folket den 29 Mars 1792
samlade sig omkring slottet, samt ett uppror, på sätt
Armfelt försäkrar, var nära att utbrista mot regenten,
hvilken massan misstänkte hafva haft del i konungens mord,
lugnade Armfelt på regentens uppmaning de missnöjde,
samt förmådde dem att skingra sig 4). Hans inflytande
röjdes dessutom i början af förmyndarestyrelsen uti
flere grenar af förvaltningen, såsom då Lagerbring och
Toll inkallades i styrelsen 6).

Dock, Armfelt var ej danad att blifva en favorit
och hemlig rådgifvare hos hertigen-regenten, såsom han
en tid varit det hos Gustaf III6); ja vi gå så långt,
att vi påstå, det han genom sitt stolta och ofta nog
framfusiga sätt i längden måste stöta sig med hvem
som helst, hvars förtroende han en tid lyckats tillvinna
sig. Den första anledning till söndring mellan hertigen
och Armfelt inträffade, då den förre förklarade det
beryktade tillägget till Gustafs testamente ogiltigt ’). Då

3) Armfelts sjelfbiografi, II, 73. Anledningen till vår misstanka,
att det varit på Armfelts egen, om också ej direkta, begäran
kejsarinnan skref åsyftade bref till Gustaf Adolf, hemta vi af
några uttryck af den förstnämnde i ett bref till kejsarinnan,
intaget i Utdrag af de hufvudsakligaste handlingar rörande
Armfeltska sammansvärjningen, s. 90. För öfrigt lofvade
kejsarinnan i nämnde bref till konungen, att med honom i allt
handla som en vän och en mor, etc.

4) Armfelts sjelbiografi, II, 63 ff.

5) Nyssnämnde sjelfbiografi, II, 118 f., samt bref från kongl.
sekreteraren Ehrenström till Armfelt, Djurnäs d. 13 Maj 1792.

°) Huru Armfelts inflytande vid slutet af Gustaf 11l:s regering
var i aftagande, derom se föregående del, s. 194 ff.

’) Sid. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/3/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free