- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 3. Förmyndar-regeringen (1792-1796) /
118

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jag är ganska belåten dermed, min grefve; ty
derförutan skulle min sondotter, som jag håller så mycket
af, blifva olycklig».

Alla kejsarinnans ministrar, som fingo förtroende af
ändamålet med grefve Stenbocks beskickning, tycktes
gynna densamma. Markoff uttömde sig i artigheter emot
Stenbock, samt yttrade att det mycket skulle fägna
honom, om giftermålet komme att gå i fullbordan, att
lian längtade att vara Sverige nyttig, samt att
kejsarinnan var benägen för de största eftergifter till vår
förmån, hvilket bevisade huru mycken vigt man lade
vid detta äktenskap.

Emellertid motarbetades det af flere betydande
personer vid hofvet, hvilka voro liktänkta med Armfelt,
samt med honom gjorde allt för att hos kejsarinnan
nedsvärta hertigen och hans ministrar. Bland dessa
utmärkte sig isynnerhet grefve Stackelberg, hvars giftiga
och för hans planer skadliga inflytande Stenbock
förgäf-ves motarbetade.

Genom Markoffs försorg bestämdes, att hela
underhandlingen skulle gå genom Zouboff. Det var
således med honom som Stenbock fick att göra. Vi vilja
ej misstänka Zouboffs benägenhet att gå kejsarinnans
önskningar med all skyldig beredvillighet tillmötes; men
de flere samtal, lian med Stenbock hade, röjde alltför
tydligt den motvilja, man hyste för de styrande i Sverige,
och bland dessa i främsta rummet för regentens
gunstling, den allsmäktige baron Reuterholm. Bland
föremålen för Stenbocks beskickning, dem man lagt honom
synnerligt på hjertat, var derföre äfven att i Petersburg
söka uppväcka samt sprida bättre tankar om
Reuter-liolm, hvilken, isynnerhet genom Armfelts
bearbetningar, der var utmålad och anskrifven som cn afgjord
jakobin. Denna punkt i Stenbocks instruktion var
visserligen ickc den lättaste. Också lyckades han deri föga;
ty Reuterholms opposition emot Gustaf III, hans
politiska karaktär och kända förbindelser hade ställt ho-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/3/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free