- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 3. Förmyndar-regeringen (1792-1796) /
147

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

«

vi ju nu genast kunna öfverenskomma om de mått och
steg vi böra vidtaga emot de obilliga uppbringningarne,

som de begge nationernas flagga måste vidkännas. Skola

vi i år hålla oss stilla likasom i fjol, blifva vi ett åt-

löje för helå verlden.«

»Men, ni liar ju sjelf velat, att vi skulle
väpna oss ?«

»Javäl, emedan vi derom öfverenskommit i den
konvention, som blifvit afslutad, och alltid trogen mina
löften , anser jag som en helig förbindelse att noga
uppfylla de särskilta föreskrifterna deruti«

»Och så äfven jag!«

»Jag ser det väl, min kusin, genom flaggan som
svajar utmed vår; men det. är nu fråga om eder åsigt
rörande sättet att göra vår beväpning fruktad; det är
vårt gemensamma intresse, att upprätthålla hvad vi en
gång begynt, och att låta Europa se den
öfverensstäm-melse som eger rum emellan oss, på det vi måtte få
vara i fred för de krigförande makternas oförrätter.«

Dessa ord syntes på kronprinsen göra ett ganska
stort intryck; men han visste ej, hvad han skulle svara;
ändtligen inföll lian:

»Nåväl, man kan låta våra fartyg göra resor; men
jag tillstår för er, att jag ej tycker om konvojer.«

»Jag anser dem likväl mycket nödvändiga,« afbröt
hertigen tvert; »man anfaller ej ostraffadt ett krigsskepp,
och man ådrager sig ej gerna krig med hela verlden
för ett litet köpinansskepp.«

»Ni kan hafva rätt, men sådant kan likväl hända,
oeli då har man kriget.«

»Javäl, man har krig, det är sann t, men orättvist,
man har ej sjelf framkallat det, man försvarar sitt
oberoende, man har den goda saken för sig, och Försynen
är rättvis.»

»Man har krig,« upprepade kronprinsen, men
syntes tillika så utom sig af bäfvan, att alla lians lemmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/3/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free