Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ystra soni under Gustaf T11:s tid. Man skall öfvertygas
härom genom följande utdrag af bref frän personer, som
då vistades vid hofvet, samt således vore i tillfälle att
väl känna ställningar och förhållanden.
»För öfrigt,» skrifver fröken Rudensehöld till sin
vän Armfelt, »finns det ej något slags dåligt skämt,
som herrarne icke tillåta sig med damerna, att börja
med hertiginna®, som, efter att cn timma hafva
uthärdat spelet, slutligen blef ond, och sade dem att de
uppförde sig opassande, och felade uti den aktning, de voro
henne skyldige. Herrarne blefvo häraf i sin ordning
förargade, ocli man sade hvarandra grofheter.»
»I natt hafva hertiginnan och grefvinnan P.,
beledsagade af fem eller sex herrar, gjort en rund hos
hela societén. De funno flere till sängs, då de ryckte
täcke och örongott ifrån dem, samt tvnngo dem sedan
att stiga u])]i och följa dem. Enär jag alltsedan min
ankomst hit lyckligtvis hyst fruktan för dylika
promenader, liar jag alltid låtit regla min dörr, så att de
stannade en god halftinuna utanför min dörr, utan att komma
De Bescbes förbittring mot styrelsen torde man nu ha
upphof-vel och förklaringen lill den ruskiga historien om hertigens
beteende hemma i sill rum om aftonen d. lfi Mars 1792,
(jfr sid. 229, föregående del) — cn historia, som, uppfunnen
af De Besche, blifvit af traditionen fortplantad lill våra dagar
(Jfr Trehundrade Anekdoter, och fl. st.), och som \i med
förvåning förnummit trodd lemligen allmänt, till dess den i förra
delen af detta arbete bl i f v i t, som vi tro, för alltid vederlaggd.
De Besche befordrades under Gustaf IV Adolf till hofmarskalk,
samt dog ogift 1814-. — Vid Jubelfesten, som firades uti
Up-sala i Mars 1793, har en bekant författare påstått planer
hafva varit å hane att — skjuta konungen, en plan, för hvilken
hertigen och Reuterholm bestämdt anklagas. Vi anse o^s här
endast höra rörande detta ämne hilnvisa till do nyligen
ul-eifne Minnen af II. Mörner, hvaresl denna historia på goda
grunder vederläggos som — en skamlös dikt. Dock fur oss
;iro alla bevis emot så orimliga påståenden öfverHödiga — för
oss, som på grund af autentika akter redan nu böra
tillräckligt känna de begge anklagade personernas karaktär, för att
finna dylika påståenden — orimliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
