Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tationen». Sedermera beklagade han sig mycket öfver grefvinnan
Carl Piper, som föreslagil att stalsfruarne ensamme skulle hafva
ett stort gemensamt bord i stora salongen och der hon skulle göra
les honneurs: åtminstone hade riksrådet Oxensljerna å grefvinnan
Pipers vägnar gjort hertigen detta besparings-förslag. Hon
ursäktade sig, sägande, att han å herligens vägnar talat med henne
derom. När talet föll på hela denna historia, sade hertigen, att
h3n ej gjort detta förslag, »ty jag ärnar ta mig d—n icke krusa
med de der damerna, utan jag befaller att hvardera skall ha sitt
bord nu som förr». Ingen vågade knysta ett ord och saken
för-blef som han sagt. Det är obegripligt, huru inom så kort tid och
inom ett så föga talrikt hof så mycken oreda redan egt rum;
men det är en vanlig följd af den vigt små själar fästa vid små
saker.
Dina nyheter om den lille Mauritz förtjusa mig, isynnerhet
som jag alltid rådt dig att taga honom från Felix’ pension, der
detta unga brushufvud egde alltför mycken förströelse, och jag
tror nu, att man ej alltför snart bör taga honom ifrån detta ställe,
förrän hans grundsatser hunnit blifva något fastare. Gud gifve
att han ville arta sig väl för all den omsorg du slösar på honom,
min engel.
Jag fruktar mycket af din vistelse vid ditt regemente,
isynnerhet om kommer dit, hvarom du ej underrättar mig
i ditt sista bref; ty för att få nöjet oroa dig, skull han
chika-nera dig öfverallt, och naturligtvis kan ett regemente, som blifvit
så fullkomligt nyuppsatt och ej varit äamladt sedan kriget, ej
annat än dertill gifva anledning. Men jag vågar besvärja dig, min
vän, vid allt som är dig kärt att ej öfverila dig: din helsa skulle
lida alltför mycket deraf, och hon är alltför dyrbar för att ofTras
åt ett odjurs dumheter. Tänk, hvad olycklig du skulle göra din
lilla Malla, om du blef sjuk nu igen, henne som endast andas
genom dig och genom den kärlek, du hyser för henne. Ack,
bibehåll alltid för mig denna kärlek, som gör mitt lifs lycka och
utan hvilken jag ej skulle kunna vara till. Tusen, ja millioner
kyssar, du mitt lifs själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
