Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen om skammen att med tiden ingenting veta tar icke
på honom. Att vara höflig, intressant och göra sig
älskad, Ar han i oget sinne för stor och hög till, för att
han skulle tro sig det behöfva, oaktadt allt hvad man
derom må silga. Med hot och befallning kan man
dock få honom att göra hvad man vill; men icke gör
han det af någon egen öfvertygelse om gerningens nytta
eller bcrömlighet, ty han ledsnar ej att millioner
gin-ger låta påminna sig om ett och detsamma, och underlåter
man en enda, går han genast sin gamla gång igen.
Ett slags istadighet är i hans själ och karakter, som
säkert kan blifva af betydenhet en dag. Ingen kan vara
sensiblare än han emot förakt och sidovördnad, och
sin-* net hos honom räcker högst länge. Högfärd ligger uti
hans själ till en hög grad, och ingen tror han sig
behöfva» 9).
För att förklara Gustaf Adolfs karakter och de
många underligheter och afsteg, hvartill han gjorde sig
skyldig, nödgas vi ännu fästa läsarens uppmärksamhet
på ett par omständigheter. Minnet af den ohyggliga
katasti’of, som slutat hans faders lif, midt upp i hans
hufvudstad och under en tjusande fest, ville aldrig lemna
sonens sinne. Det plågade honom snart sagdt natt och
dag, och han trodde sig sjelf länge blottställd för samma
fara. Detta var åter orsaken, hvarföre han aldrig kunde
tåla Stockholm och operan, utan helst tillbragte sin tid
i en dyster och trumpen enslighet på Haga, der allt
9) Hist. Tafla, sid. 120 ff. — Efter Sparre, som 17S7 upphöide
med guvernörskapet hos kronprinsen, blef friherre C. A.
Wacht-meister hans guvernör till 1789, då han af politiska skäl (se
andra del., sid. 202) nedlade denna befaltning. Wachtmeister
var en ärans man, som bemödade sig att bilda Gustaf Adolf till
en passande och skicklig regent för vårt land. Efter W. föll
vården om kronprinsen uti f. d. öfverkammarherren hos
drottning Sofia Magdalena, grefve Nils Philip Gyldenstolpes hand till
1794, då bertigen-regenten sjelf åtog sig att vara guvernör och
valde grefve Carl Mörner till vice guvernör. Mörner var en
uppriktig vän af konungen, som länge skänkte honom sitt
förtroende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
