Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi torde här böra dröja ett ögonblick, för att
lemna en öfversigt af de partier, som stodo på väg att
sammandrabba vid det märkliga riksmöte som stundade,
samt den närmare beskaffenheten af deras olika syften
och planer. Åtta hela år hade förlupit, sedan ständerna
sista gången voro tillsamman, och huru många vigtiga
förändringar så inom tänkesätten som staten hade ej
sedan dess inträffat.
De partier, som under större delen af Gustaf III:s
tid stodo rustade, så väl mot monarken personligen som
mot det nya statsskick han infört, buro till den
hufvud-sakligaste delen en adligt-aristolcratisk pregel. Alla dessa
lysande ätter, som sedan urminnes tider med Svea
konungar delat makten, hvilken de ofta usurperat och
behållit för sig allena, kunde omöjligt fördraga ett
sakernas läge, hvarunder de betydde — intet, och konungen
eller den andra statsmakten — nästan allt. Likväl
hade efter Gustaf III:s död och under
förmyndarstyrelsen förhållanden uppstått, både inom och utom landet,
som ledde adeln till mera sans, och antydde andra
¡daner, förhoppningar och faror. Detta riksstånd, som förut
gått i spetsen för oppositionen, böjde sig nu, af
klokhet och en i adelns dåvarande ställning naturlig om-
o O
tanke för egen säkerhet, under säkerhetsaktens ok,
hvilken flere af detta stånds ryktbaraste medlemmar
frivilligt pålade sig5), medan farorne för samhället uppväxte
från ett annat håll, regeringssättets bestånd hotades af
helt andra elementer, än de som utgingo från
Riddarhusets frihetssvärmare. Vi mena demagogiens lätta
O o
trupper i de stora städerna, den sysslolösa och okunniga
massan, som äfven började drömmil om rättigheter, dem
de ofta trodde sig berättigade att göra gällande genom
tyska patrioten, Kerner, som under en resa till Sverige 1800
gjorde bekantskap med den ryktbare läkaren Munck af
Ro-senschöld, efter hvars samtal boken anses förnämligast ha blifvit
skrifven.
6) Föreg. del, sid. 288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
