Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erbjud det största intresset. Inom denna fraktion böra
vi åter urskilja trenne särskilta skiftningar, hvilka vi nu
skola försöka att hvardera skildra.
I spetsen för den första utbrytningen af den
oroliga venstern på riddarhuset stod dåvarande
protokollssekreteraren, sedan landshöfdingen Ilans Järta. Denne
unge man, som nu först börjar att ådraga sig
uppmärksamheten, var en af de ovanligare glänsande snillen,
svenska jorden frambragt. Son af generallöjtnanten,
friherre E. Iljcrta, hade den unge ädlingen efter
fullbordade studier i Upsala, der han varit en af Juntans
ryktbaraste ledamöter, ingått i kabinettet för utrikes
ärenderna, hvarest han dock ej erfor någon trefnad.
Hans fria, sjelfständiga skaplynne fördrog ej det slags
tystlåtenhet och tvång, som med handhafvandet af
dylika rikets ärender lärer vara oafvisligen förenadt.
Der-till kommer, att felslagna förhoppningar vid en
befordran uttömde hans tålamod, så att han beslöt att egna
sina unga krafter åt andra statens värf. Han
studerade juridik, samt utnämndes redan ’1796, d. v. s. vid
22 års ålder, till protokolls-sekreterare i
justitie-revisio-nen. Härmed hade den unge Hjerta beträdt den bana,
på hvilken han af naturen synes hafva blifvit danad
att vinna sina vackraste lagrar. Flödande vältalighet,
fyndig bevisningskonst, blixtrande qviekhet, se der de
egenskaper, som tidigt utmärkte detta af naturens
moderliga hand så rikligt utrustade lyckans barn. Häftig
och lidelsefull fördrog han med otålighet det förtryck,
som händelserna och vissa oblida öden på denna tiden
smidt åt yttranderätten och nästan all annan mensklig
frihet i Sverige. En af Järtas första ungdomsbedrifter
var derföre också ganska följdriktigt den bekanta boken
om »sättet att upprätta och befästa den urgamla franska
monarkien», — en bok, som gör epok i vår politiska
litteratur, samt ännu i dag kan läsas med samma nöje,
som då den för öfver femtio år sedan utgafs ’). För-
’) Boken heter: »Några tankar om sättet att upprätta och befästa
den urgamla franska monarkien. Stockholm, tryckt i Kumblin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>