Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten. Dessa, sålunda frestade, unga och oerfarne poli—
tici, fullo i snaran, samt öfverlemnade till Tull det
förslag till en ny konstitution, hvilken de skriftlujcn
uppsatt. Detta förslag begagnades sedermera af Tull, för
att bevisa konungen, att en plan verkligen var a bane
att anfalla tronens rättigheter, och för att för honom
framställa nödvändigheten att nedgöra en faktion, som
hyste förmätna anspråk att föreskrifva honom lagar ’).
Den 3 April egde kröningen rum, ehuru på ett
sätt, som föga öfverensstämde med de anspåk, man hade
på firandet af en dylik rikshögtidlighet. Konungen
bodde i ett trädlius, kyrkan var liten och oansenlig, och
hvad som var det obehagligaste, vädret var förfärligt,
det regnade hela dagen, som om himlen varit öppen. I
följd häraf var åskådarnes antal högst obetydligt, och de
vid dylika tillfällen vanliga fester och tillställningar
nästan inga. Dertill kommo några biomständigheter, som
voro dels så löjliga, dels af ett så dåligt förebud, att de
förtjena att här anföras.
Då konungen, klädd i hela sin skrud, med mantel,
kunglig krona o. s. v., kom trappan utföre på husets
bakgård och skulle stiga till häst, uppbars manteln af
tvenne öfverstekammarjunkare, grefve Fabian Fersen och
grefve Wachtmeister. Olyckligtvis var hästen något
yster, hvarföre Hans Maj:t ville genom en volt tämja
honom; men konungen visade icke den skyldiga
artigheten, att bedja öfverstekammarjunkarne att härunder
släppa manteln. Dessa granna herrar måste således,
allt som volten fortsattes, i stor skrud springa
rundt-omkring den högst smutsiga gården, samt blefvo allde-
’) Se föregående not. Hvem uppbofsmannen till denna skriftliga
konstitution egentligen var, hafva vi ej kunnat utleta, men gissa
med vissa skäl på Hans Hjerta eller Georg Adlersparre. Ett
utkast till en ny, högst liberal grundlag finnes af den sednares
hand infördt i sonens arbete om 1809 års revolution och dess
män, I, sid- 121 ff. I följande del skola vi finna Adlersparre
ifra för en hardt nära oinskränkt konungamakt. Så vexla
åsig-terna hos denna jordens mäktige!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
