Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derigenom att lian oklokt fordrade, att de förbundna
makterna skulle öppet bekänna, att sammansättningens
hela ändamål var att störta Bonaparte och återinsätta
Bourbonerna på Frankrikes tron ’): ett yrkande, hvilket
mycket minskade kejsarens förtroende till Gustaf Adolfs
klokhet och fältherretalangers). Det värsta var, att
England vägrade att för svenska truppernas underhåll,
marscher o. s. v. betala så mycket subsidier, som
anså-gos oundgängliga, i fall svenska statskassan ej skulle
nödgas göra stora uppoffringar 3). Detta förhållande,
lika angenämt det var för Ehrenheim och Toll jemte
de öfrige utmärkte män, hvilka denna tid åtnjöto
monarkens förtroende (de sågo nemligen häri en utväg
att förekomma Sveriges verksamma deltagande i kriget
mot Frankrike4), lika förtretligt var det för konungen.
’) Not från Stedingk till prins Czartoryskv, Petersburg d. 16 Mars
1805.
2) Ryska kabinettets svar på föregående not afgafs den 21 samma
månad. Det är lika klokt som värdigt. Det hade till och med
varit fråga att öka Nordarméen ända tiil 70,000 man, deraf
45,000 Ryssar och 25,000 svenskar; men sedan Gustaf Adolf
så oklokt röjt sitt hat till Napoleon genom noten af d. 16 Mars
(se föreg. not) och återsändandet af Svarta Örns orden till
Fredrik Wilhelm (se straxt nedanföre), beslöts att Ryssland blott
skulle använda 17,000 man till operationerna mot Ilannover
och Holland. Depesch från Stedingk, d. 9 Sept. 1805.
3) Depescher från Stedingk, d. 12 och 27 Mars 1805. England
hade föreslagit att subsidiera ett mer än dubbelt antal ryssar
eller österrikare, emedan de ej skulle kosta mera, än de
ifrågavarande 25,000 man svenskarne. Dessutom var kabinettet i
S:t James förmodligen mindre hugadt att se kriget draget ’till
Östersjön, så länge hvarken Österrike eller Preussen ännu
förklarat sig för den gemensamma saken. Dertill kom det
obehagliga intryck, som konungens oförsigtiga uppförande mot
Preussens monark måste förorsaka.
4) Det är ett nöje, att här kunna förklara, det veterligen ingen
Svensk man bör anklagas att hafva inledt konungen i de vådor,
hvari han nu stod färdig att störta sitt rike. Ehuru så väl
Taube som Toll, Lagerbjelke och Stedingk före den olyckliga
Tyska resan (180’ —1805) ej kunna helt och hållet fritagas
från beskyllningen att hafva ledt hans tankar på krig (jfr föreg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
