Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ilvad lagslcipningcn beträffar, hafva vi många skäl
fur det antagandet, att den samvetsgrannt vårdades
såväl af konungen8) personligen i de ärenden, som
honom tillhörde att handlägga, som af hans förnämsta
embetsmän9). Flere bevis för detta påstående skulle
kunna framdragas. Men detta hindrade likväl icke, att,
då politiska passioner mellankommo, rättvisan hos den
förstnämnde icke så sällan urartade till orättvisa,n),
äf-vensom flere bland de sistnämnde vid handläggningen
af dessa grannlaga göromål i allmänhet röjde tecken af
skuggräddsla och fruktan att stöta makten, hvilka
des af sina anordnade tjenslemän Björkegren och Wallmark.
Se den sistnämndes Biografi i Biogr. Lex., XIX, 456 ff.
8) Ett vackert bevis på dylik samvetsgrannhet anför statssekret.
Rosenblad i sina anteckningar. Då Wesfindiska kompaniets
ok-troj skalle tilländagått, understödde ordföranden i direktionen,
grefve af Ugglas, den begärda förlängningen. Rosenblad bestred
kraftigt densamma, och monarken syntes vacklande, tills Ugglas,
blottad på andra skäl, erinrade derom, att konungen sjelf hade
aktier i bolaget. Denna anmärkning afgjorde genast ärendet
enligt R:s åsigt.
9) Under hela Gustafs regering fortfor grefve G. A. VVachtmeister
att i egenskap af Riksdrots stå i spetsen för lagskipningen, och
allmänhetens förtroende till hans rättrådighet var så stort, att
Gustaf Adolf ofta erhöll suppliker af rättsökande, som började:
»Vi bön falla, att E, Maj.t ville nådigst anmoda riksdrotsen alt
sitta i vår sak». Biogr. Lex, XVII, 351.
Revisions-sekretera-ren grefve J. H. Gyllenborg förvaltade med sin kända redlighet
och oförtrutenhet justitiekanslers-embetet, som enligt förordnande
bestriddes af riksdrotsens son, revisiongsekr. grefve H. G.
Wacht-meister under den tid Gyllenborg sommaren 180S tjenstgjorde
hos konungen i egenskap af general-audilör.
,n) Bevis härpå äro den process, konungen lät anställa mot några
af oppositionens män under 1S00 års riksdag; förfarandet mot
Boheman (sid. 147 f.), garderna, m. m. Den förstnämnde saken
afdömdes vid Jönköpings hofrätt på ett sätt, som hvar klok
person hade förutsett. De anklagade frikändes efter erläggandet af
några obetydliga penningeböter. Riksdrotset var så emot denna
process, att han bestämdt afsade sig all befattning med
densamma, som i följd häraf sattes i gång genom stats-sekreteraren
för inrikes expeditionen. Detta bevisar sjelfständighet å W:s sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
