- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 4. Gustaf IV Adolf (1796-1809) /
376

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såsom vi någorstädes sett uppgifvns, Armfelt redan då
varit färdig att afsätta Gustaf Adolf ocli utropa
hertigen af Glocester till konung. Att flere af de unge,
eldiga män af staben, som utgjorde hans omgifning, kunde
hafva styrkt honom i ett dylikt förehafvande, är
begripligt1); men innan Armfelt kunde bestämma sig, äskade
han ett möte med Posse och Adlersparre såsom de inom
vestra hären mest ansedde officerare. Detta möte egdc
rum i Naesby den 17 Juni, men förde till intet
resultat. Posse och Adlersparre ansågo rådligt, att, innan
upprorsfanan höjdes, åtminstone afbida utgången af de
stillestånds-underhandlingar, som voro på väg att
öppnas med hertigen af Augustenburg6), äfvensom att det
skulle ingifva större trygghet, om man förut hunnit att
göra sig försäkrad om Englands biträde !).

s) Månne ej följande ord af C. Anckarsvärd (Polit. Trosbekännelse,

6 f.) syfta på ofvanstående förhållande: »Revolutionens
nödvändighet utgjorde länge ett öfverläggningsämne inom regementerna
vid vestra arméens venstra flygel, innan jag "derom första
gången yttrado mig till öfverstelöjtnant Adlersparre, ehuru all
tidigare verkställighet omintetgjordes genom brist på någon hugad
anförare, emedan general Armfelt då icke stod att öfvertala».

*) Jfr sid. 279 f.

7) Armfelt tillstår sjelf (se Aall, a. st., I, 447 f.), att han
börjat underhandla med general Moore, och det torde få anses
ovisst, hvad följden af ett dylikt godt förstånd, som nu endast
hettes syfta på Noriges intagande, kunnat blifva, i fall de
engelska trupperna fått landstiga. Emellertid skyndade Brown till
England, der han med Perceval och Canning enligt egen
uppgift underhandlade ända till Nov. 1808, då dessa ministrar af
grannlagenhet afböjde Englands inblandning i revolutionsföretaget.

. Detta Cannings och Percevals svar uppgifves ej hafva kommit till
Stockholm förrän i Jan. månad 1809. Ett slags bekräftelse på
riktigheten af dessa Browns uppgifter, ligger deruti, att Canning
mot slutet af 1808 yttrade till svenska ministern i London v.
Brinckman: »Ni umgås i Sverige med revolutionsförslag» ....
Då B. afgaf sin berättelse härom för Gustaf Adolf, uttryckte
denne eller låtsade så stort förtroende till den svenska troheten,
att han ej ville sätta tro till dessa underrättelser. Sammaledes
gaf Canning v. B. underrättelse om vestra härens afmarsch mot
hufvudstaden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/4/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free