- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 5. Regements-förändringen (1809-1810) /
157

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man får tro baron Armfelt10), hade han till och med i
största hemlighet meddelat henne ett slags förhoppning
att sonsonen prins Gustaf ännu en gång skulle
upphöjas till rangen af svensk tronföljare medelst adoption
efter Carl XIII:s död. I fall sådant varit förhållandet,
följde Carl August det råd, Armfelt i ofvananförde
anonyma skrifvelse’) gett honom, ehuru han noga aktade
sig att för någon yppa denna hemlighet, hvadan grefve
De la Gardie 2 och hans vänner tillskrefvo prinsen den
hemliga planen, att vid Carl XIII:s död erbjuda
konungen af Danviark Sveriges och Noriges kronor, hvarvid
han sjelf endast ämnade förklara sig för Sveriges
riksföreståndare under den nye unionskonungens, Fredrik
VI:s, öfverhöghet. Men vare sig härmed huru som
helst, säkert är att förhållandet mellan enkedrottningen
och prinsen var långtifrån ovänligt 3). De enda
personer, denne från första stunden af sitt uppträdande i
Sverige och vistelse i hufvudstaden aldrig närmade sig,
utan för hvilka han tvertom genast erfor en bestämd
och aldrig öfvervunnen ovilja, var grefvinnan Piper *),
född Fersen, samt grcfvinnans bröder, beggc grefvarne
Fersen, hvilka liksom de fleste af denna familj utmärkte
sig för en gammaldags högdragenhet och stolthet,
hvilken den enkla och nedlåtande prinsen fann i dubbelt

l0J Nyssnämnde bref från Armfelt (n. st., sid. 44) samt Armfells
bref från Petersburg d. 29 Juni 1810 till sin maka. Det beter
hilri bland annat: »Kronprinsens basliga död var en verklig
olycka för Sverige, för Gustaf Adolfs familj, för allmMnna
meningen, med ett ord i alla afseenden». Annu tydligare
uttrycker sig A. uti skrifvelse till en annan af sina svenska vflnner
och medan hnn ännu vistades i Petersburg. Ilan förklarar hilri
kronprinsens död vara en olycka, »emedan han lofvat
enkedrolt-nmgen (Sofia Magdalena) alt adoptera prins Gustaf och nämna
honom till sin efterföljare, så snart han sjelf mottagit
regeringen». (S. S.).

’) Sc sid. 140.

’) 1’ppRift af prefvo J. De la Gardio (S. S.).

’) Jfr l)o la G ard. ark., XX, 47.

4) Pr i nuen var icko okunnig om den ohöfviska lon, som i frliga om
honom rådde i det grefbgu Persiska huset, der grefvinnan Pi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/5/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free