Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
La Pie var sålunda den förste, åt hvilken
Mör-ner anförtrodde sina politiska drömmerier. Han sade
honom utan omsvep, att vid det nya tronföljarevalet i
Sverige skulle en stor del af de röstande ofelbart förena
sig till förmån för någon af Nopoleons ryktbara
generaler. »I Sverige», slutade Murner, »tänka vi endast på
att ersätta våra förluster. Der råder en stor entusiasm
för Napoleon; man hoppas allt af honom, och man är
färdig att emottaga hvem helst han skulle vilja gifva
oss till konung».
La Pie hörde Mörner med ett lifligt intresse.
Smickrad lika mycket som fransman, som i egenskap af
varm frihetsvän, fästade han vid Mörners meddelande
så mycket större vigt, som han redan anade den plan,
som grodde i Napoleons hufvud i fråga om Rysslands
förödmjukande. Samtalet lifvades. Man mönstrade flere
af Frankrikes marskalkar. Mörner uttryckte sin
förkärlek 8) för fursten af Ponte Corvo. Han kände
personligt hertigen af Tarente (Macdonald). Man talade
äfven om hertigen af Neuchatel. Men La Pie, som i
sjelfva verket var mera tillgifven revolutionens, än
Napoleons sak, afböjde detta sista förslag, alldenstund Berthier
endast skulle blifva ett lydigt verktyg i Napoleons hand.
Understödd af La Pie, vände derföre Mörner med ny
ifver tillbaka till fursten af Ponte Corvo, hvilken,
enligt Frankrikes och Tysklands erkännande, med en
obe-fläckad ära genomlupit revolutionens brydsammaste
tidskiften, och hvars oberoende karakter var värdig hans
krigare-rykte.
Enskilta dygder, kärlek till friheten, ett vänligt och
förbindligt sätt som lätt vinner hjertan, ett stort
fältherrenamn jemte en i höga värf vunnen och mognad
erfarenhet lofvade det lidande fosterlandet att i honom
finna den man, det behöfde. Lägg härtill minnet af den
*) Familjen Mörner hade, som bekant, särskilta skil!, att minnas
denna af Napoleons marskalkar med varm beundran och
tillgif-venhet. Jfr följ. del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
