- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 5. Regements-förändringen (1809-1810) /
291

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Efter dessa föregåenden, hvem skulle väl hafva
trott, att några nya hinder skulle uppkomma emot
kronprinsens beslut, att med det allra snaraste lemna
Paris. Och dock var detta, hvad som var på väg att
inträffa, såsom läsaren skall finna af det följande.

Vi känna icke fullkomligt, hvilka nya anledningar
kunna hafva mellankommit och bidragit att återuppväcka
kejsarens gamla misstankar mot sin fordna marskalk9).
Nogaf, ju närmare tidpunkten för dennes afresa
nalkades, destomer tycktes dessa misstankar vinna utrymme,
och då frågan i konseljen uppstod om den form,
hvar-uti furstens frikallelsebref (lettre d’émancipation) borde
utfärdas, framträdde tvenne skarpt mot hvarandra
stridande meningar. Den ena innehöll, att ifrågavarande
handling borde uppsättas i likhet med den, som
utfärdades för Philip V, då han af Ludvig XIV insattes
på Spaniens tron, samt att fursten på grund deraf borde
formligen förbinda sig, att såsom född fransman aldrig
btira vapen emot sitt fädernesland. Denna mening, som
isynnerhet yrkades af Kegnier, Catnbacéres och S:t
Jean d’Angoly, bestreds åter af Lebrun, Talleyrand,

Ulan tvifvcl ¿¡jorde den i 1’psala tidningen införda artikeln (om
Pournier m. m.) elt obehagligt intryck pa kejsaren, som deraf
tog sig anledningen att tro pii intriger ocli misstänkte furslens
Ärlighet, sä mycket mer som deri talas om fördelar, som
lofvn-<les svenska handeln. Sedermera misshagade kronprinsens
önskan alt ej mera hilra titeln af furste af Ponte Corvo, såsom
oförenlig med hans nya v.’lrdighet. vHvad vill det säga»,
utropade Napoleon med anledning hflraf till Champagny. »livad
rill da Bernadotte? Ilvail helijder denna varm [Or Sveriije, att
vara svensk.’ Huru många äro da dessa svenskav? Jag vill ej
mera höra talas dernm», o. s. v. NSgra dagar härefter (d.
Sept.) bestämdes genom särskildt ceremoniel, huru vid furslens
af Ponle Corvo moltngando hos kojsaren och hans familj skulle
lillgii. Fursten far ej presenteras .som s\cnsk kronprins (helte
det här), förrän han erhåller sju afskedsförelräde, ulan anses
tilldess endast såsom marskalk, o. s. v. Napoleon ville till orh
med, otl prinsen antog titeln af kejsarrikets vice amiral, men
det afhöjdes af kronprinsen, med föregifvando att svenska
grundlagen förbjOd tronföljaren einotlaga nftgot utländskt emhelo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/5/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free