Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian omfamnade honom, fattade honom i handen, och
förde honom utan att stanna in i det innerst belägna
af de rum, hvilka voro II. K. II. anvisade i svenska
konsuln Gloerfelts hus.
Erkebiskopen hade ej behof, att med ett enda ord
hänvända sin höga åhörares tankar till helgden af den
betydelsefulla handling, som förestod; prinsen inledde
sjelf samtalet, och visade sig så öfvertygad af sin nya
trosbekännelses sanning, och förtrolig med
hufvudpunk-terna af denna bekännelses lärosystem, att han sparade
erkebiskopen all deduktion i ämnet. Med sin ovanliga
lätthet att tala utbredde sig II. K. H. öfver religionen,
betraktad under alla synpunkter äfven såsom politisk
institution, hvarvid han småleende erinrade om Henrik
IV:s bekanta yttrande, att en krona val vore värd en
messa, hvarefter han fortsatte:
»Jag är uppfostrad i Calvins lära, hvilken föga
skiljer sig från eder. Under mina fälttåg i Tyskland
har jag samtalat med flere teologer, hvilka gjort mig
bekant med och lärt mig uppskatta begge dessa
lärosystemer, och om jag skänker företrädet åt Luthers, är
det. emedan jag anser den mera enlig med Evangelii
anda !»
I denna tonart fullföljde II. K. H. sitt tal, hvilket
afhördes med beundrans tystnad af den fine och artige
Lindblom, hvilken på uppmaning af II. K. II. tog plats
bredvid honom på soffan, i det den förre yttrade:
»Javäl, jag är så öfvertygad 0111 sanningen af Luthers
lära, att. jag icke allenast för egen del af samvetspligt
tillegnat mig den, utan det var äfven en tid, då jag
trodde nyttigt all införa den 1 Frankrike, med anledning
af påfvedömets inre upplösning och lutning mot sitt fall.
Jag samtalade ofta dcrom med statsmännen och do lärde,
och vi voro ense. I den ställning, hvari sakerna
be-funno sig under revolutionen, och med det inflytande,
århundradets upplysning kunde öfva på det fransyska
folket, syntes framgången af detta förslag icke
tvifvel-aktig . . . Men kejsaren tänkte annorlunda; han före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
