Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya tryckfrihet, som var en af frukterna af 1809 års
märkvärdiga regementsförändring. I början hade väl
nationens nyvaknade håg för en ohämmad
tankeverksamhet och offentligheten tagit en mera gynnsam
riktning, och man såg ströskrifter utkomma i mängd, hvaraf
många1) utmärkte sig genom sakrikhet och ett passande
framställningssätt; men efter den nya
tryckfrihetsförordningens utfärdande och en mängd nya dagblads
uppkomst fick smädelsen och förtalet alltför mycket utrymme
i den offentliga diskussionen, och »Nya Posten», »Allmänna
opinionens organ» m. fl. af den tidens mest lästa
tidningar hafva isynnerhet vunnit en sorglig ryktbarhet såsom
mönster i den fräcka pöbelaktiga tonen, och för den
tjenstvillighet, hvarmed de icke sällan urartade till
verktyg för lindrigast sagdt ganska tvetydiga politiska
afsig-ters och intressens befrämjande. Sedan det lyckats
regeringen, på sätt vi anfört, att vinna den talangfullaste
af dessa pubelskribenter, Grcwesmöhlen, syntes det väl,
som om den väi’sta faran af dessa missförhållanden
åtminstone för ögonblicket blifvit undanröjd; men den
qvarstod alltid, så länge några oformliga stadganden i
den nya tryckfrihetsförordningen uppenbart gynnade
öf-verträdelsen, och 1840 skrattade hela Stockholm åt det
i sanning uppbyggliga skådespelet af en
tryckfrihetsprocess, livari parterne utgjordes af allmänna åklagaren och
författarens förseglade — namnsedel!2).
’) Yi påminna endast om några, som utkommo dagarne efter den
13 Mars 1801), nemligen: »//rad har svenska folket» m. m., en
ströskrift författad af Silfverstolpe i samråd med Adlersparre och
II. Järta, och hvars syftning \ar att visa nödvändigheten, att
vid den nya samhällsordningens grundläggande jemte nya
bygg-nadsmalerialier använda dylika älven ur det gamla samhällets
ruslkammare, samt: »Nu eller aldrig», ströskrift författad af
lid-man i samråd med Mannerheim och andra med honom
liktänkande, hvilka ansågo en radikal representationsförändring såsom
grundvilkorct för Sveriges pånyttfödelse och lycka samt att denna
vigtiga reform borde föregå alla andra.
*) Atalet var rikladt mot dagbladet: Allmänna opinionens organ,
hvars redaktör Hegnér man ej ens kände till namnet, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
