- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 5. Regements-förändringen (1809-1810) /
330

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur åkdonet och försvann i hotellet. Han var insvept i
en öfverhöfvan vidlyftig grå ufverrock, med ett stort
läderbälte om lifvet hvari sutto tvenne pistoler, med
sabel, sporrar och en s. k. polismössa på hufvudet. På
bröstet hängde det lilla malteser-korset. Detta, jemte
det något föråldrade ansigtet, hvars besynnerliga uttryck
förhöjdes af ett par yfviga ljusa mustacher, men
isynnerhet hela personens stela och afmätta hållning,
utgjorde allt tecken, hvarpå man igenkände f. d. konungen.

Han blef mottagen af baron Taube med alla de
aktningsbetygclser, som tillhörde hans förra rang. Derpå
började f. d. konungen vidlyftigt utbreda sig öfver de
orsaker, hvilka fört honom till Berlin. Han vore med
familj i saknad af lifvets förnämsta behof (och drottning
Fredrika hade för att afhjelpa dem ofta varit tvungen
att hos judar pantsätta sina förnämsta juveler), derföre
att man i Sverige innehöll de penningar, hvilka utgjorde
hans enskilta förmögenhet och enda tillgångar5), sedan
han afsagt sig det årsanslag, ständerna beviljat honom.
Ilan hade sedan ankomsten till Tyskland flera gånger
skrifvit i ämnet till sin farbror, Carl XIII, utan att
ännu hafva inhändigat en enda rad till svar, och han
anhöll derföre, att baron Taube ville lemna honom ett
kurirpass för baron Plessen, den han ämnade skicka till
Sverige med uppdrag att påskynda uppgörelsen af dessa
så för honom sjelf, som för hans familj, grannlaga och
viktiga angelägenheter. Slutligen anhöll han, att baron

O O O o o

Taube behagade förskjuta kostnaden i och för
ifrågavarande resa, alldcnstund han sjelf olyckligtvis vore
oförmögen dertill.

7) För att beröfva ex-konungen medel till stämplingar, hade 180’)
ära ständer beslutat, att do kapitaler, som tillhörde Gustaf Adolf
och hans familj såsom enskilt egendom, fortfarande skulle innestå
i Sverige, och att han endast skulle få lyfta räntan. »Men
(säger I.. v. Engeström i en anteckning) tdl den oreda i
penninge-väsendet, hvaröfver han så ofta klagar, var f. d. konungen sjelf
skuld, ty han ville icke beqviima sig Iill a fg if vande af nödiga
fullmakter för penningar nes lyftande».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/5/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free