- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 6. Carl Johan och hans tid (1810-1812) /
120

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 14

Napoleons bekanta yttrande, att ban under denna
märkliga brytnings-tid hade verldens öde i sina händer ’)!

Hurudan var väl Rysslands ställning i närvarande
ögonblick? En här af emellan 400 à 500,000 man
krigsvana trupper under Napoleons eget blifvande
öfver-befäl nalkades Rysslands gränser. Sinnena i Polen och
Finland voro i jäsning och afbidade endast ögonblicket
då Napoleon skulle anfalla ryssarne, för att lifvade af
dyra fosterländska minnen strida för nationalitet och
frihet och hämnas århundradens lidanden och oförrätter.
Ryssland var i brinnande krig med Turkiet, denna
sla-vernas arffiende, hvilken under Frankrikes hemliga
inflytelse nyligen afslagit alla erbjudna fredsvilkor.
Preussen och Österrike voro färdiga att förena sig med
Europas undertryckare och med segervinnaren dela spillrorna
af det moskowitiska riket, detta sista som man
föreställde sig snart ramlande bålverk mot verldens
allmänna frihet. Dertill kommer att i spetsen för
Rysslands regering stod en man, som i intet afseende ännu

O O 3

åtminstone syntes vara sin höga kallelse vuxen, ty kejsar
Alexander före och efter början af år 1812 var såsom
hade det varit knapt samma person. Obeslutsam, vek
och vacklande, men isynnerhet intagen af ett fullkomligt
misstroende till sig sjelf och sin omgifning, visste
kejsaren knapt sjelf hvad ban kunde våga; håg och
förmåga att upprätthålla sin värdighet, svara emot sin
höga kallelse samt att afgörande och beslutsamt ingripa
i den stora grundsatsernas strid, hvarom frågan var, egde
ban nog, men icke så det dertill erforderliga modet,
beslutsamheten och väckta medvetandet om Rysslands
ofantliga motståndskrafter och det endast skenbara i det
ifrågavarande vågspelet. Kejsaren var, såsom Armfelt

’) »Un francois a cu pent]an| quclque lems les dcslinöcs de 1’Europe
dans sa main. Si son ßénie enl tfté Zi la hauteur de sa position,
il se serait emparé des evenemens — — ma is il a cMö à des
ressentimens pcrsonnels», o. *. v. (Napoleons ord pä S:t Helena).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/6/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free