- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 6. Carl Johan och hans tid (1810-1812) /
131

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

131

att orn man icke skyndsamt handlade och sökte att
genom ett formligt fördrag binda händerna på Ryssland
medan faran var som störst och undvek att på förhand
underhandla med Danmark, skulle det gynnsamma
ögonblicket gå oss ur händerna och möjligheten att på en
verklig grundval upprätta Sveriges framtid och trygga
Nordens sjelfständighet för alltid försvinna. lian vidtog
alltså för att häfva alla dessa svårigheter den utväg som
i ett sådant sakernas brydsamma läge onekligen var den
tjenligaste, i det han begärde att bela den vigtiga
underhandlingen måtte få förflyttas till Petersburg och att
han i detta ändamål måtte ofördröjligen förses med
nödiga fullmakter.

Det nära och obesvärade tillträde till kejsarens
person, grefve Löwenhielm lyckats erhålla,- i förening
med den vänskap och förekommande godhet hvarmed
denne suverän bemötte honom, trodde ban sig i så fall
kunna begagna att omintetgöra verkan af grefve
lioman-zovvs skadliga inflytande och att framkalla hastiga och
bestämda beslut.

Det är omöjligt att beskrifva, med hvilken
nyfikenhet höga vederbörande i Stockholm efter grefve Lö-

O O

wenhiehns afresa inväntade nvhetcr från Petersburg. In-

* O

nan några dylika ännu hunnit ankomma, sade
kronprinsen en dag till grefve Engeström: »Jag väntar med
stor otålighet kuriren från Petersburg. Armfelts
närvaro oroar mig. Denne ränkmakare skall måhända
omintetgöra våra förslag.»

Tvenne dagar derefter berättar man prinsen, att
grefvinnan Armfelt, som nyligen anländt till Stockholm
för att anträda resan till Petersburg (hvarest hon skulle
intaga sin plats som statsfru hos kejsarinnan, sedan ödet
nekat henne att längre njuta någon lycka i Sverige) *),

•) Vi hafva redan sett (sid. 95), att en del nf den onåd som
drab-hadü harön Armfelt tillbakaföll på hans grefvinna, troligen
emedan man ansåg olflmphgl att makan till en person, som blifvit
landsförsisad på grund af politiska rflnker, tjenstgjorde vid ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/6/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free