Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lea
böner och såg med likgiltighet, huru edra provinser
styckades. Hvad har ni icke sedan dess måst uthärda
genuin hans odrägliga anspråk, hans ministrars
öfvermod, genom hans glömska af edra rättigheter samt hans
oaflåtna och alltid sig lika sträfvande att förvandla sina
bundsförvandter i slafvar? J hafven kallat mig till att
C?
vidmakthålla edert oberoende. Det tillhör mig att icke
förråda edra förhoppningar. Javäl det är nödvändigare
att icke förnedras, än att vara lycklig, så framt nian
nemligen kan vara detta uti förnedringen. Detta
ursinniga kontinentalsystem, hvilket våldför alla
civilisationens lagar, har gjort honom afskydd hos alla folk,
hvilka redan befinna sig i öppen eller hemlig
konspiration emot hans tyranni. K i fruktar Rysslands makt,
ocb den skulle vara fruktansvärd i en framtid, om
Europas feghet lät denna makt liksom nu Napoleons utan
motstånd framgå på gruset af dess sjelfständighet. Men
denna fara är ännu aflägsen, ocb hotar er mindre, än
den hotar Constantinopel och Wien, sedan hafvet
numera utgör gränsen mellan Sverige och Ryssland. I
alla fall skulle ni tagit ett stort steg till fäderneslandets
framtida trygghet, då ni på förhand försäkrat er om
Norge. Men denna besittning skall Napoleon aldrig
bifalla, emedan Skandinaviska halfön alltid blir att
betrakta såsom en ö-stat, genom sitt läge och sina
intressen bunden vid England. Men se då, hurudant de
nationers öde är, dem ban störtar i undergång! lian till-
O P
egnar sig den ära, de dyrt förvärfva i slagtningnrncs
tummel; deras eröfringar blifva lians drabanters
arfvc-lott och deras namn undslipper icke glömskan
annorlunda än uti den inkomstbudget, hvartill hans öller får
årån att skatta . . . Tror ni då icke, att de känna på
en gång bela vidden af sina olyckor och den skam,
hvartill deras olycksaliga undergifvenhet fördömer dem?!
Ett ögonblick kun förstöra denna byggnad, som
injagar en dödlig förskräckelse i alla rädda sinnen . . . Men
man måste lata sig genomträngas af den stora tanken,
att verlden måste befrias från förtrycket, och derför till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
