- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 6. Carl Johan och hans tid (1810-1812) /
191

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

<191

Med dessa uppdrag lemnade Signeul Paris och
anlände till Örebro den 1 I Maj. Vi nämna i
förbigående, att denna stad under tiden blifvit medelpunkten
för de vigtigaste underhandlingar. Här såg man ryska
och engelska sändebuden, Suchtelen och Thornton; hit
samlades personer af mer eller mindre vigt från nästan
alla kontinentens länder, och utan öfverdrift kan påstås,
att Europa för närvarande hade sina ögon fästade på
Sverige ’) och kronprinsen, måhända mer än under
någon föregående epok af vår historia.

Under sådana förhållanden var det klart, att
Sig-neuls ankomst icke kunde vara synnerligen angenäm för
Carl Johan. Han sade derom till någon af sina
förtrogna: »Dessa hemlighetsfulla resor skola kompromettera
oss i vara bundsförvandters ögon och stämpla
regeringens mått och steg med ett sken af dubbelhet.»
Emellertid erhöll Signeul ofördröjligen företräde hos
kronprinsen.

»Jag bör icke dölja för er», sade prinsen till
honom, »att eder återkomst på sätt och vis besvärar mig.
Också vill jag genast meddela mig derom med kejsar
Alexander, på det några daliga intryck icke må fa tid
att slå rot hos hans omgifning, i hvilkens ställe jag
visserligen icke skulle underlåta att fästa kejsarens
uppmärksamhet på hvad som föregår.»

Härtill svarade Signeul, att ban hade trott sig
böra gifva vika för kejsar Napoleons önskan, hvilken
blifvit honom meddelad genom hertigen af Bassano, in. ni.,
hvarefter prinsen inföll:

*) III.iiiiI mürkbara per*oner som omkring denna tid kommo till Sverige
kunna vi nflmna följande: Arfstålhållaren, prinsen af Oranien,
från Hyssland Pozzo di Borgo, Czernitchefi", Suchtelen; frän
England lörd Cathcart, amiral Hcntink, general llope; frän Österrike
generalerna grefve Wnllmoden och Neipperg; från 1’reussen den
sedan så märkvärdiga Gneiscnau, Dörenherg (den ryktbare baron
Stein hade äfven för afsigt alt upptrflda hos kronprinsen, men
blef nnstfllld bos kejsar Alexander). Slutligen nlimna vi fru
Stael och grefve Noailleø, och omsider dl ffllltAgol öppnades
sökte grefven af Arlois alt som volontär följa kronprinsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/6/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free