Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■303
hielni rörande betydelsen af de freds-propositioner, som
blifvit anförtrodde åt St. Aignan, och dem man eget
O ’ o
nog ej funnit för godt att meddela hvarken
kronprinsen :) eller C. Löwenhielm, änskönt denne var
ordentligt ackrediterad hos suveränerna i egenskap af
prinsens sändebud.
Alexander yttrade på tillfrågan, att man ej fästade
den minsta vigt vid denna underhandling, hvilken
endast vore att betrakta som en följd af kejsar Napoleons
samtal med grefve Meerfelt8), och hvilken hade till syfte
att framkalla en proposition å Frankrikes sida snarare
än att utgöra början till en verklig och officiell
underhandling å de allierades sida. »För öfrigt», tillade han,
»gäller frågan nu endast Frankrikes gränsor, alldenstund
dc förbundna makterna redan äro ense i afseende på de
grunder, som böra följas vid ordnandet af de andra
staterna, och ickc böra tillåta kejsar Napoleon att blanda
sig deri.» Ändtligen sade han, i det han lemnade detta
samtalsämne, hvilket han vidrört icke utan en slags för-
J o
J) Genera! Stewart yppade förhållandet uppriktigt för Carl Johan
kort efter grefve G. Löwenhielms återkomst från Frankfurt d.
12 November. Oaktadt Löwenhielm lemnat Frankfurt d. 10,
d. v. s samma dag St. Aignan afrest till Paris, visste ban
ingenting om denna beskickning. Under resan till Frankfurt, som
Wetterstedt gjorde i Ste-warts sällskap, talade denne derom äfven
med Wetterstedt. Allt detta, äfvensom kejsar Alexanders i
texten anförda yttrande, bevisar huru liten vigt man fästade vid
denna underhandling, som i sista hand endast torde hafva varit
en list använd i hopp att Napoleon skulle förkasta det gjorda
anbudet, såsom ban till en början också gjorde (se Bignon, p.
2">0 f.). Härmed var då ändamålet med detta steg vunnet, som
var att erhålla nya materialier till det manifest som borde
utfärdas i afsigt alt inverka på allmänna tänkesättet. Furst
Metternich och engelska kabinettet i allmänhet torde varit de, som
med största ärlighet åsett denna underhandling. I öfrigt voro,
som vi få se, meningarne lor genomgripande mått och steg
emot Napoleon i de stora kabinetlerna icke så allmänna som
man skulle tro, och det Metternichska inflytandet gjorde sig
gällande hos mer än en statsminister.
a) Se Bignon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
