Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 4
ANDRA KAPITLET.
Norges SjeIf£tän«ligIicts-foi*klaiaiiig.
{Januari—April 1814).
Blick pä Norges äldre statsförhållanden; dess införlifvande med Danmark, m. m. — Allmanna
meningen i Norge rörande Kieler-traktatens bestämmelser. — Svenska regeringens
förfarande. — Prins Christians karakter och egenskaper; hans ställning till danska hofvet och
Norrmännen, m. m. — Misstankar rörande prinsens planer. — Ställningen och allmänna
tänkesättet i Norge. — Prins Christians mått och steg efter underrättelsen om Norges afträdande
i Kiel. — Prinsens resa. — Samtal med konferensrådet Anker i Eidsvold. — Beskrifning
öfver prinsens resa. — Tal och entusiastiskt mottagande i Trondhiem. — Märklig politisk
sammankomst i Eidsvold. — Prins Christians beslut att antaga titel af regent och
sammankalla en nation al-församling. — Proklamationer, kungörelser och andra offentliga handlingar.
— Norge förklaras oberoende. — Prinsens tal till de i Christiania förlagde militärkårer. —
Landshöfding A. nosens beskickning till Christiania — Finansiella åtgärder. — Stor religiös
ceremoni i Christiania. — Den nya norska regentens regerings-konselj. — Karsten Ankers
beskickning til! London. — Norrmännens förhoppningar. — Grefve Wedel Jarlsberg,
kammarherre Anker, m. fl. — 1’pplysningar rörande prins Christians plan att förena de trenne
skandinaviska kronorna. — Grefve Schmettau och fältmarskalken Essen. — Märkligt bref från prins
Christian till konung Carl XIII.
Före den ryktbara Calmar-unionen hade Norge varit
styrdt af sina egna konungar, hvilka ofta bekämpat
danskarne. Iklädd alla garantier, som borde försäkra de
kontraherande delarnes rättigheter och politiska oberoende,
stadgade Calmare union, att konungen skulle väljas af
ett lika antal representanter nämnde i de trenne
länderna; hvarje rike skulle hafva sina egna institutioner
och sin egen statsförvaltning; konungen skall residera
en lika tid i hvarje land, hafvande med sig tvenne
riksråd från hvardera af de andra länderna. Rättigheten att
förklara krig tillkom alla tre rikena, o. s. v.
De danska konungarne aktade icke länge vilkoren
för detta statsförbund; men Sverige var lyckligare och
befriade sig, medan det svagare Norge stridde med
mindre framgång och underkufvades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
