Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Konungen syntes värdera prinsens ädla
uppriktighet och delade hans ledsnad att ännu nödgas kämpa,
då alla de andra makterna blott hade att njuta af sina
triumfer. Dock hoppades han, att prinsen skulle genom
de förbundnes mellankomst kunna undvika ett förhatligt
krig emot ett folk som han var bestämd att regera,
och slutade med att skämtsamt yttra: »Gå ej som Carl
XII och låt döda er på Fredrikshalls klippor».
Prinsen svarade småleende: »Jag förmodar att E.
M. icke skickar mig några ambassadörer» 4).
Man glömde ej heller att tala om Frankrike,
hvarvid kronprinsen uppriktigt sade sin tanke med ledning
af sin erfarenhet och den kännedom han egde om detta
land, och han drog deraf slutsatser, hvaraf Ludvig XVIII
enligt eget medgifvande begagnade sig5).
Under tiden hade kejsar Alexander utgått och i
yttre salongen påträffat grefve Brahe, som han förtroligt
tog under armen för att tala med honom om sina
känslor för kronprinsen och den ledsnad ban erfor att
skiljas ifrån honom. »Jag är dock ganska glad», sade
han, »att se honom nöjd, och det finnes ingenting jag
ej vill göra för att bidraga till hans och Sveriges lycka».
Sådan var denne suverän på höjden af sin makt;
det var samma blygsamhet och förbindlighet som han
visat uti sin olycka då, öfvergifven af Europa, ban ej
hade någon annan bundsförvant än kronprinsen.
Alexander i Aho, i Trachenberg, i Leipzig, i Paris, i
Compiègne var alltid densamme mot Sverige och Carl
Johan. Att hans politik i detta fall öfverensstämde
med hans böjelse lider intet tvifvel; ban var alltför fin
4) Hänsyftning pä de tvenne fransmän (Maigret och Sicre) hvilka
oriktigt blifvit misstänkte att hafva varit Carl XU:s banemän.
a) Uti bref till grefve de la Chàtre säger konungen, alt han haft
nöjet se kronprinsen af Sverige, och alt han öfverträffade allt
hvad man sagt om honom; alt ingen kunde vara mera
älskvärd och kunskapsrik samt att prinsen i Paris gifvit råd, hvaraf
han med nöje och nytta skulle betjena sig. Bland annat skall
Carl Johan sagt: »Pour gouverner les francois il faut un main de
fer sous un ga ni de velours».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
