Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Sedan dessa grundstadgar blifvit (den 16) antagne
med några tillägg4), skred utskottet till utarbetande af
författnings-förslaget i detalj.
Emellertid egde den 16, 18 och 19 (April) några
oroliga och stormiga debatter rum i riksförsamlingen med
föranledning af Löwenskjölds förslag angående
nedsättandet af en komité för att undersöka Norges ställning
till utlandet, samt Falsens motförslag, att församlingen
borde anses upplöst, så snart konstitutionen blifvit antagen
och konungen väld. Det sista förslaget gick igenom ehuru
blott med en rösts pluralitet, och Löwenskjöld,
Wergeland, Wedel m. H. af oppositionen upphöjde kraftigt sin
röst emot en motion, som de klarligen insågo hafva
blifvit framställd i syftning att påskynda prinsens upphöjelse
till konung och genom öfverraskning hindra de s. k.
svensksinnade att fullfölja sina planer.
Den i Maj inlemnades det af
konstitutions-komi-téen författade grundlags-utkastet, som genast blef
taget under behandling i riksförsamlingen och
diskuterades med sådan fart, under presidium af Diriks och
sedan Falsen, att man blef färdig dermed den 11, då
arbetet öfverlemnades till en komité af tre medlemmar
för att blifva satt i »stil och ordning». Mot
komité-förslaget, som i det väsendtligaste blef antaget6) och
*) Så erhöll lista punkten följande lydelse: »Norge skall vara en
inskränkt ärftlig monarki, ett fritt oafhängigt och odelbart rike,
hvars regent förer titel af konung». Mot detta sista tillägg
rörande konungatiteln opponerade sig 29 medlemmar, tillhörande
det s. k. svenska partiet.
Vigtiga förändringar undergingo dock bestämmelserne om valrätten
och vilkoren för inträde i embetsverken; deremot hänvisades till
framtida afgörande frågan om adelskapet och
beväringsskvldig-heten äfvensom bestämmandet af odelsthingets och lagthingets
särskilda funktioner. — Ett par bestämmelser voro af politisk
natur och gåfvo anledning till förnyande af principstriden mellan
majoriteten och de s. k. svenskt sinnade. Den första, som
innehöll, att konungen icke allenast skulle vara, utan äfven alltid
hafva varit af lutherska trosbekännelsen, gick ut på att
inskränka friheten i konungavalet och var synbarligen riktad emot
svenske kronprinsen: den gick igenom med 77 rösters pluralitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
