- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
222

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’222

det»’), och i detta afseende yttrade kronprinsen vid
samma tid i bref2) till Carl XIII: »Det synes mig icke
klokt att trotsa national-fördomarne för att nu erhålla en
förökning i prerogativcr, hvilkas nödvändighet
storthinget icke kan underlåta att i en framtid medge. Jag
har föreskrifvit kommissarierne att bilägga alla svårig-

O O o

heterna utan att emellertid göra andra eftergifter än
sådane som äro nödvändige för enighetens skull och utan
att gifva vika i någon punkt, som afser säkerheten och
varaktigheten af de begge rikenas förening, hvarjemte de
isynnerhet böra lägga sig vinn om att påskynda E. M:s
erkännande. De små uppoffringar, hvilka vi kunna blifva
nödsakade göra för ögonblicket, synas mig ej af nog
stor vigt för att böra fördröja föreningen. Det är oss
angeläget att använda alla medel för att ofördröjligen
afsluta den, så att vi måtte befinnas i tid tryggade emot
de stormar, som synas hota Europa)).

Under resan mötte kommissarierne general
Björnstjerna, som under sitt vistande i Christiania3) blifvit
mindre väl bemött. Han. berättade, att öfverste
Heger-man (som i något militäruppdrag blifvit af norska
statsrådet skickad till Christiania) hade underrättat norska
statsrådet, att H. K. H. icke vidare yrkade svenska
truppernas qvarblifvande i Norge, eller tillstånd för
svenskar att i Norge vinna befordran, samt att H. K. H.
dessutom i allmänhet, hvad konstitutions-förändringarne
angick, var benägen att ingå i alla de medgifvanden,

O 7 O O O 7

som på norska sidan kunde åstundas.

Denna berättelse gaf kommissarierne anledning att
genom hofkanslern baron Wetterstedt hos II. K. II. göra
förfrågan, om öfverste Hegerman blifvit uppdraget att
göra ett sådant förklarande å II. K. H:s vägnar, samt
tillika i underdånighet framställa, huru angeläget det för
underhandlingarnes framgång vore, att tredje man ej
deruti sig inblandade.

’) Ordalag i kronprinsens bref till kommissarierna, d. 8 Okt. 1814.
a) Dateradt. Fredrikshall d. 11 Okt. 1814,

3) Jfr Bil. N:o 53.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free