Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’263
hvilken vid detta tillfälle liksom vid alla andra gifver
Sverige och E. K. H. upprepade bevis på sin trofasta
tillgifvenhet».
»För öfrigt täckes E. K. H. erinra sig, att
kejsaren Titi mitt sista företräde betygade mig sin önskan
att se denna angelägenhet snart slutad samt att jag
dertill räckte händerna så mycket det kunde bero på mig».
»En betänklighet af ännu större vigt än den eom
tillhör frågans finansiella sida är den som rör statens
och E. K. H:s höga persons värdighet, hvilken numera
icke tillåter lägga å sido anspråk hvilka blifvit så
högtidligt framlagde».
O O
»Mitt första syftemål har derföre varit att söka
erhålla ett formligt erkännande af våra rättigheter, ett
erkännande som uppenbart medgifves samma stund
Preussen och Danmark underhandla med oss rörande grunden
för de begärda skadeersättningarne. Från denna stund
förlorar England sjelf rättigheten att uppträda som
Danmarks sakförare, och denna anledning till oredor
hvilken skulle hafva kunnat fört med sig ganska obehagliga
O O O D
förvecklingar för Sverige och för E. K. H., befinner sig
fullkomligt urvägenröjd». — —
»Här finnas många som icke allenast röja
förtrytelse öfver att se Sverige gå segrande ur denna strid,
utan hvilka jemväl icke skulle tycka illa om att på
denna grund uppväcka fiendskap emellan Sverige å ena
sidan samt England och Danmark å den andra, en
fiendskap hvilken kunde tvinga E. K. H. att förblifva
overksam uti den stora europeiska frågan och dymedelst
blottställa sig för att framställas såsom en hemlig vän
till Napoleon. De som så tänka äro isynnerhet samma
personer som ingifvit kanslern idéen att på obestämd
tid undanskjuta frågan om Pomerns förvärfvande under
förevändning af penningbrist, och hvilka för öfrigt
ganska väl känna, att om Sverige utan att deltaga i
förestående krig vore nog oklokt att lemna denna fråga
oafgjord ända till den instundande fredén, så skulle man
just vid denna samma fred samt genom de anordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
