- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
279

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’279

pligten att akta ett fritt folks önskningar och beslut,
samt att det val svenska nationen gjort uti
kronprinsens person hade varit lika så lyckligt för henne sjelf
som för Europa»,n).

De engelska ministrarne betygade lika mycket
missnöje med den ofürskylda del, sir Sidney Smith tog uti
spridningen af Gustaf Adolfs deklaration, och lörd
Castlereagh uttryckte upprepade gånger för grefve
Löwenhielm, huru oangenämt detta var för honom.

Emellertid fullföljde ränksmidarne i Baden och
Bayern sina opassande anfall och sina trolösa
insinuationer. Den 10 Februari 184 5 framträdde en skymflig
artikel i Hamburger Korrespondenten, hvilken ändtligen
förmådde svenska hofvet att vidtaga en mera kraftig
åtgärd, och grefve Löwenhielm erhöll befallning att för
hofvet i Carlsruhe förklara’), att den pension som blifvit
f. d. kungliga familjen beviljad skulle indragas, ifall man
icke upphörde att bekriga Sverige uti de utländska
tidningarne. Kronprinsen skickade grefve Gustaf
Löwenhielm i en enskild beskickning till Petersburg d. 22

O O

Febr. 1815. Den var för att tacka kejsaren för hans
trofasta beteende vid kongressen i afseende på de försök
som gjordes mot Sverige och dess regering samt för att
yrka på att kejsaren som förmyndare för Gustaf Adolfs
barn måtte förmå Badiska hofvet att upphöra med de
opassande och försåtliga anfall som derifrån leddes mot
Sverige och dess nya styrelse. Löwenhielm medförde
ett bref till kejsaren af den 21 Febr. 1815 som bäst
belyser naturen och ändamålet af hans beskickning2). Denna
åtgärd understöddes kraftigt af kejsar Alexander, hvilken
uti sin egenskap af förmyndare för Gustaf Adolfs barn lät
öfverlemna till hofvet i Baden en not i samma syftning5).

Efter kongressens slut i Wien, begaf sig grefve
C. Löwenhielm (d. 1 Juli 1815) till Paris, hvarest han

w) Ur grefve Lövvenhielms depesch dat. Wien d. 18 Januari 1815.
Med anledning af kejsarens beteende vid detta tillfälle tillskref
kronprinsen honom ett bref som vi meddela i Bil. N:o 66.

’) Bil. N:o 67. 2) Bil. N:o 66. 3) Bil. N:o 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free