- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
297

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’297

Men alldenstund jag icke kan använda någon annan utväg än
den jag nu begagnar, skall E. M. ej eller förundra sig öfver, att
min penna, som är det enda organet för mina känslor, uttrycker
dessa med hela den uppriktighet, jag är skyldig såväl E. M. som
den sak jag försvarar.

För att gifva E. M. del af de känslor, som lifva norska
nationen, äfvensom af de grundsatser hvilka städse skola utgöra en
borgen för mitt uppförande, bifogar jag den här utfärdade förklaringen
af den 19 Februari, äfvensom kungörelsen af samma datum.

Den norska nationen har icke vanslägtats till den grad, att
den godvilligt vill offra sin frihet och sitt oberoende. Det finnes
blott en röst bland delta bergfolk, den neml. alt vilja bibehålla sin
nationalitet och försvara sina hem emot hvarje fremmande förtryck.
Fåfängt skulle jag hafva velat gifva verkställighet åt fördraget i
Kiel och afieverera fäslningarne åt E. Mrs trupper. Den enda
utgången af ett dylikt försök skulle hafva varit en allmän uppresning
emot den enda myndighet, hvilken kunde skydda ett åt sig sjelf
öfverlemnadt folk från anarkiens oberäkneliga olyckor.

Ifall jag så handlat, skulle jag med detsamma hafva förlorat
hvarje nödvändig myndighet för att bibehålla ordningen, och jag
skulle hafva förtjent detta, i det jag bedragit folket på den goda
tanka del alltid hvst om mig, alt jag neml. städse velat dess lycka,
och att jag till det minsta skulle förekomma oordningen uti ett
sådant. kritiskt ögonblick.

Jag har följaktligen, sire, icke egt något val emellan vanäran
att öfvergifva ett folk som sätter bela sitt förtroende till mig, och
pligten att tör dess räddning bibehålla den myndighet, jag dittills
hade utöfvat. I och med detsamma jag antog titeln af regent,
öfverlemnade jag till den redan sammankallade riksdagen alt upprätta
rikets konstitution och att förklara folkets vilja, hvilken redan
uttalat sig och skaffat sig ett återljud uti den ed till fäderneslandet,
hvilken blifvit afgifven uti alla rikets kyrkor.

Emellertid skall jag försvara nationens obestridliga rättigheter
emot alla dem, som skulle vilja undertrycka dem, och jag dristar
hysa det hopp, alt det högsta väsendet skall i detta afseende väl—
välsigna ef t oberoende folks förenade ansträngningar.

Värdigas erinra Eder, sire, alt ni sjelf varit uti samma
ställning som jagt E. M bekämpade icke då ett. folLs rättigheter, hvilket

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free